Lärares syn på sin påverkan av traditionella genusstrukturer i musikklassrummet

• Main Author: Polotto, Gabriel Rufino
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle 2018
• Subjects: gender; assessment; third space; music education; teachers; genus; bedömning; musikundervisning; lärare; Music; Musik; Pedagogy; Pedagogik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2594

Att genus tar plats och formas i musik-klassrummet har uppmärksammats sedan länge inom forskningen. Lärarens roll lyfts fram som central i det här området. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur lärare ser på sin roll och möjlighet att påverka genusstrukturer i klassrummet. För att uppfylla syftet studerar jag lärarens roll bland annat med hjälp av bedömning, både formativ och summativ. Som teoretisk ram använder jag teorier om skapande och återskapande av genus och third space, med performativitiet och interaktion som huvudkoncept. Metoden är kvalitativ, med data från intervjuer med aktiva lärare ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultaten visar att lärarna beskriver att de upplever att de kan påverka genusstrukturen i sina klassrum, men bedömning framhålls inte som det mest centrala verktyget. Dessutom skildras inte elevernas privata sfär som bara en förstärkning av traditionella genusstrukturer, utan också som källa för förändring. Traditionell genusstruktur återfinns också i det köns-homogena klassrummet. === That gender occupies space and is being formed in the music classroom, is something that since long has been observed in research. The role of the teacher is often underlined as central in this field. The purpose in this thesis is thereby to study how teachers look upon their role and their possibilities to affect the gender structures in the classroom. To fulfil the purpose I study the teacher’s role by looking at assessment. As theoretical framework I apply theories about the creation and recreation of gender and third space, with performativity and interaction as main concepts. The method is qualitative, with data from interviews with active teachers from a social constructivist perspective. The results show that the teachers describe themselves as able to affect the gender structure in their classrooms, but assessment is not underscored as the most central tool. Furthermore, the pupils’ private sphere is not defined as only basis for strengthening traditional gender structures, but also as a source for change. Traditional gender structure is also found in the gender homogenous classroom.