| Summary: | Studiens syfte är att belysa vilka olika diskursers som kommer till uttryck när musiklärare i gymnasie- och folkhögskolan talar om fenomenet prestationsångest hos elever och hur de arbetar med det i sin undervisning. Diskurspsykologi utgör den teoretiska grunden för studien och tillämpade datainsamlingsmetoden är fokusgrupper. Två fokusgruppsamtal genomfördes där lärare från olika skolor samtalade kring ämnet prestationsångest kopplat till musikundervisning. Samtalen spelades in, transkriberades och analyserades i sökandet efter tolkningsrepertoarer. I resultatet presenteras ett antal olika tolkningsrepertoarer kring lärarnas beskrivning av sin syn på prestationsångest och sitt arbete med att förebygga och hantera prestationsångest hos sina elever. Viss motsättning framkom mellan olika tolkningsrepertoarer, exempelvis synen på prestationsångest som något som kommer inifrån och prestationsångest som något som kommer utifrån. Som metoder för att förebygga och hantera prestationsångest lyfts bland annat ett analyserande och icke-värderande språkbruk, förberedelse och mental träning. I diskussionen lyfts de mest framträdande delarna av resultat och diskuteras i relation till presenterad litteratur och tidigare forskning inom området. En slutsats som dras är att arbete med prestationsångest konstrueras som komplext men mycket angeläget. === The purpose of the study is to illuminate the different discourses that are expressed when music teachers discuss the phenomena of music performance anxiety among students, and how they address the issue in their teaching. Discourse psychology is the theoretical framework of the study and focus group interviews were used as the method for data collection. Two different focus group interviews took place, where teachers from different schools discussed the topic of performance anxiety in music education. The conversations were recorded, transcribed and analyzed in the search for interpretative repertoires. The result presents a number of different interpretative repertoires that shows how the teachers describe their views on performance anxiety and their work to prevent and manage it with their students. Some degree of conflict is shown between different interpretative repertoires such as performance anxiety as something that comes from within and performance anxiety as something that is affected by external factors. An analytical and non-evaluating language, preparation and mental training are some examples of methods to prevent and manage performance anxiety that the teachers described. The most prominent aspects of the results are discussed in relation to literature and previous research within the field. One conclusion that is made is that performance anxiety is being constructed as a complex phenomenon, but one that is really important to address.
|
|---|
