| Summary: | Bakgrund: Välmående och god hälsa är en mänsklig rättighet. Hälsofrämjande arbete behövspå olika nivåer runt om i samhället för en hållbar utveckling och för att jämna ut existerande skillnader mellan människor. En grupp som ska utgöra framtiden är de unga och för att skapa välstånd inom nationer behövs hälsofrämjande insatser för dem. I Sverige är kommunerna de som lokalt skapar förutsättningar för invånarna att leva i välmående. Kommunerna är i förlängningen ytterst ansvariga för kommuninvånarnas hälsa. Det finns dock få studier som lyfter exempel på hur kommunala folkhälsoprojekt har organiserats och implementeras för unga. Syfte: Syftet med den här studien är att studera hur ett nystartat hälsofrämjande kommunprojekt för unga kan organiseras och implementeras. Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts där informanter från de två styrande arbetsgrupperna i projektet har inkluderats. Intervjustudien innefattade fem intervjuer, fyra enskilda och en intervju med två intervjupersoner. En semi-strukturerad intervjumetod användes. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades i form av meningskoncentrering genom kvalitativ forskningsanalys. Resultat: Resultatet ledde till två teman ”Projektprocessen” och ”Rörelse och motstånd”. I det första temat Projektprocessen urskildes viktiga funktioner under processen som `framväxt och organisering´, `målsättning och visioner´, `implementering´ och `samverkan och utvärdering´. I det andra temat Rörelse och motstånd tydliggjordes `framgångsfaktorer´ och `utmaningar´ som viktiga delar. Slutsats: Resultatet visade att organisering i projektet skedde i tre arbetsgrupper som arbetade för implementering på olika nivåer både inom kommunen men också inom andra välfärdsinstanser. Samsyn, samverkan och mod var viktiga faktorer för projektets framgång. Intervjudeltagarna framhävde Covid-19 pandemin som det största hindret för det pågående arbetet. Sammantaget beskrevs kommunprojektet vara av vikt för arbetet med den sociala hållbarheten. Projektet var också viktigt för att kunna arbeta med tillit mellan de unga och strukturerna som existerar för att långsiktigt kunna stötta de unga i kommunen till en bättre folkhälsa.
|
|---|
