| Summary: | Årligen genomförs tusentals miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i Sverige i samband med fysisk planering. Social hållbarhet utgör en grundpelare för hållbar samhällsutveckling. I mån om att uppnå det inom fysisk planering krävs metoder för att mäta, utvärdera och förutspå sociala aspekter av utformandet. Miljökonsekvensbeskrivningar besitter en särställning genom att vara den enda metoden som utifrån detta är reglerad enligt lag för att beskriva sociala konsekvenser. Tidigare forskning har riktat kritik mot miljökonsekvensbeskrivningar i form av att de snävt inkluderar sociala aspekter. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning sociala aspekter tas hänsyn till i strategiska MKB: er för detaljplaner. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansatts tillämpats. Ett granskningsschema användes för att analysera fem utvalda MKB-dokument i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket grundas i politisk ekologi, miljörättvisa, demokrati och deltagande. Resultat bekräftar kritiken som tidigare forskning riktar mot MKB: er. Människor visades återkommande presenteras som en homogen grupp och identifierades inte utifrån olika sociala förutsättningar. Hänsynstagande till sårbara grupper varierade även inom respektive MKB. Studien visar också på att granskade MKB: er inte utvecklar i vilken utsträckning de tagit vara på det demokratiska verktyget samråd. Avslutningsvis visades det vara möjligt att dra slutsatsen om att MKB: er besitter en stor potential till att främja ett socialt hållbart samhälle. En möjlighet som medverkare i dess utformning bättre bör utnyttja. === Thousands of environmental impact assessment (EIA) are implemented in Sweden every year. Social sustainability is one of three stakeholders of a sustainable society. Considering physical planning in the society required methods such as measure, evaluate and predict social aspects has been proved to be important to achieve social sustainability. EIA are today the only method that are regulated by Swedish laws with the aim to include social aspects. Previous research has criticized EIA for its narrow definition and implementation of social aspects. The aim of this study is to examine how social aspects are included in EIA: detailed development plans, to achieve this a qualitative study has been used. Five EIA documents have been analyzed against an own designed examination. The social aspects which has been found in the documents has also been analyzed through the study’s theoretical framework which includes theories as political ecology, environmental justice, participation and democracy. Main findings of this study proved to be consistent with previous research criticisms to EIA. People are observed to be presented as a homogeneous group in EIA documents and differences in social conditions and capacity are not being considered. The main findings also include that consideration about vulnerable groups could differ between the EIA documents. Another notable finding from this study is that EIA don’t show how they achieve to implement public consultation. Finally, it is possible to conclude that the EIA have a great potential to contribute to a socially sustainable society - An opportunity that EIA developers should take better use of.
|
|---|
