| Summary: | I den här uppsatsen görs det en undersökning vars syfte är att undersöka hur två digitala läromedel (Digilär svenska 1 för gymnasiet och Metafor 1) framställer momentet läsning och läsning av digital text. Undersökningen drivs av tre frågeställningar vilka behandlar läromedlens stoff kring digital text, uppgifternas kunskapsperspektiv och utnyttjande av det digitala mediets potential. Metodvalet bygger på Selander samt Åkerfeldt och Selander (2016; 2011) vilket syftar till att undersöka och värdera läromedel. Teorin bygger på Granaths och Estling Vanneståls (2008) olika synsätt på användandet av IT i undervisningen. Undersökningen påvisar sammanfattningsvis att Digilärs svenska 1 för gymnasiet inte har någon tydlig inriktning mot digital text även om digital text förekommer i det undersökta avsnittet. Detta är problematiskt då forskningen mycket tydligt pekar på att digitala texter är mer svårlästa än papperstexter sett till läsförståelse. Forskningen pekar också på att dessa problem bör gå att avhjälpa med lämpliga lässtrategier. Visst återfinns det en lässtrategi i Digilär, det väldiga frågebatteriet till litteraturanalysen, vilken skulle kunna tänkas sänka läshastigheten och därigenom borga för ökad läsförståelse. Dock paketeras detta inte som en lässtrategi utan som en mall för litteraturanalys. Trots att läromedlet inte tar höjd för läsförståelse i någon primär utsträckning bör det inte likställas med att elever är helt utan hopp om att lära sig. Lärarna finns kvar. Lärarna kan lära ut. Läromedel från ett förlag eller dylikt är ingen absolut nödvändighet för att lärande ska ske. Ett stort ansvar och stor makt finns fortfarande hos lärarna. Är inte ett läromedel nog bra för att i någon större mån utveckla läsförståelsen hos eleverna finns alltså läraren kvar som en backup. Läraren kan även anpassa läromedlet till belåtenhet. Metafor 1, å sin sida, har ett arbetsområde där kopplingen till digital text och för den delen läsförståelse är mycket tydlig. I uppgifterna vilka är riktade mot läsning av digital text finns det inslag av metakognitiv karaktär, av sociokulturell karaktär och av konstruktivistisk karaktär. Kanske ännu viktigare: det finns lässtrategier representerade. Beprövade strategier vilka syftar till att hjälpa eleverna att öka sin läsförståelse när dessa läser digitala texter. Beprövade strategier vilka möter forskningen som är gjord på området, exempelvis att sänka läshastigheten vid läsning av digital text. === The aim of this study is to investigate how two digital learning materials (Digilär svenska 1 för gymnasiet and Metafor 1) presents reading and reading of digital texts. The study is propelled by three questions which circles around the learning materials content, the design and perspectives of the assignments and how well the potential of the digital media is being utilized. The study has shown, in summary, that Digilär does not have an explicit focus on digital texts even though digital texts, by nature, appears in the learning material. This is problematic due to the fact that research shows that digital texts are harder to read than analogue texts from the perspective of reading comprehension. Research also shows that the difficulty there is in reading digital texts can be solved by the use of reading strategies. Metafor 1, on the other hand, has a special subject dedicated to digital texts and the reading of digital texts. The assignments, which are aimed towards reading of digital texts, does have reading strategies represented. The conclusion is therefore that Metafor 1 meets the demands of the previous research in a much for explicit and clear-cut way than Digilär. Digilär does not bring the subject of reading digital texts to light even closely as explicit as Metafor 1.
|
|---|
