| Summary: | Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader. Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta. Det finns inga nämnvärda skillnader i depression, sympati eller pålitlighet. Typ av utbildning och kön predicerar heller inte vaccinering. Sammanfattningsvis ska känslighet därmed ses som den viktigaste prediktorn för vilka personer som vaccinerar sig vid pandemier. Resultatet kan generaliseras till den svenska befolkningen eftersom studiens andel vaccinerade motsvarar befolkningens andel vaccinerade. Studiens urval motsvarar däremot inte den svenska populationens genomsnittliga utbildningsnivå. Å andra sidan har utbildningsnivå inte visat sig vara en betydande faktor för hälsoskyddande beteenden i tidigare forskning, varför mitt resultat bör betraktas som betydelsefullt. === The purpose of this study is to examine which personality aspects that are differing from students who got vaccinated against the swine flu, to students who did not get vaccinated. This study carried out a quantitative survey on 194 students from a mid-region university in Sweden. The participants were to answer psychometric personality tests on sensitivity, anxiety, depression, sympathy and dependability. Thereafter, statistical tests were conducted through SPSS, mainly to calculate mean differences. The results conclude that vaccinated students are significantly more sensitive than un-vaccinated students. Vaccinated students are also more anxious but these differences are not significant. There are no notable differences in depression, sympathy or dependability. Type of education and sex do not either predict vaccination. Finally, sensitivity shall be viewed as the most important predictor in a person’s likeliness to get vaccinated at pandemics. The findings can be generalized to the Swedish population because the proportion of vaccinated students in this study corresponds to the proportion of vaccinated people of the Swedish population. However, the sample of this study does not correspond to the educational level of the Swedish population. On the other hand, educational level has not been shown as an important determinant in health protective behaviors in former research literature, why my result should be considered as meaningful.
|
|---|
