| Summary: | Syftet med denna studie var att undersöka hur stor erfarenhet svenska studenter har av, och hur stor rädsla de har för, nättroll. Ett annat syfte var att undersöka om erfarenheten har ett samband med deras eventuella rädsla för nättroll. Studien ämnar även undersöka vad svenska studenter har för definition av nättroll. Datainsamlingen utgjordes av en elektronisk enkät bestående av en självkonstruerad Likertskala (Troll-Likert) som distribuerades via webbplattformen survey & report. Skalan har aldrig tidigare använts i annat forskningssyfte. Deltagarantalet var 93 studenter. För att undersöka och analysera resultatet användes såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Till den kvantitativa delen användes Spearmans rangkorrelationskoefficient och en enkel regressionsanalys. I fråga om den kvalitativa delen användes tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Resultatet av studien visade att studenterna både hade en hög erfarenhet och rädsla för nättroll. Regressionsanalysen resulterade i ett värde på r2= 0,120. Spearmans resultat visade på en signifikant korrelation mellan rädsla och erfarenhet och regressionslinjen visade att studenternas rädsla kan till 12% förklaras av deras erfarenhet. Den tematiska analysen resulterade i ett tema som sammanfattar respondenternas definitioner av nättroll: personer som provocerar fram reaktioner för nöjes skull. === The purpose of this study was to investigate whether Swedish students have experience of, and / or fear of, online trolls. Also, if there was a connection between them two. The study also intended to investigate what definition of online trolls Swedish students had. The data collection was made up of an electronic questionnaire consisting of a self-designed Likert scale (Troll-Likert) distributed via the web survey & report. The questionnaire has never been used for any other research purposes. The number of participants was 93 students. To investigate the results both a quantitative and a qualitative method were used. Spearman's rank correlation coefficient and a regression analysis were used as in the quantitative method and a thematic analysis according to Braun and Clarke (2006) was used in the qualitative method. The study showed that the students both had a high experience and fear of online trolls. The regression analysis resulted in a value of r2 = 0.120. Spearman's results showed a significant correlation between fear and experience and the regression line showed that the students' fear can be explained to 12% by their experience. The thematic analysis resulted in one theme which summarizes the respondents' definitions of online trolls: people who provoke reactions for pleasure
|
|---|
