| Summary: | Användningen och behovet av 3D-modeller inom fysisk planering har ökat, både nationellt och internationellt. I nuläget saknas standarder och riktlinjer kring hur man bör förhålla sig vid 3D-visualisering av detaljplaner, vilket skapar oklarheter kring hur de skall visualiseras. De flesta av Sveriges kommuner ser positivt på ett införande av en gemensam nationell standard för 3D-visualiseringar inom planprocessen, då detta troligtvis skulle underlätta och förbättra arbetsprocessen vid 3D-detaljplanering.Syftet med arbetet var att undersöka vilka riktlinjer och förhållningssätt man kan utgå från för att 3D-modeller i planprocesser skall öka förståelsen och engagemanget vid exempelvis samråd och medborgardialog.Förslag på riktlinjeroch förhållningssättvid 3D-visualiseringar av detaljplanertogs fram, där fokus låg kring begreppen detaljeringsnivå, ändamål, höjd och utnyttjandegrad. En undersökning gjordes även om någon av standarderna SOSI eller CityGML är lämpliga att använda för 3D-detaljplanering i Sverige utifrån de krav som ställs i plan-och bygglagen.Metoden bestod övervägande av en litteraturstudie där både nationell och internationell forskning studerades. Det samlades även in kompletterande information genom personlig kommunikation med tjänstemän från Karlstad-och Falu kommun. En fallstudie gjordes över detaljplanerna Sundsta torg och Hyttan 16 och 18 där en diskussion fördes kring hur dessa skulle kunna visualiseras i 3D.Utifrån resultatet drogs slutsatsen att det idag finns för lite forskning kring ämnet för att ta fram riktlinjer för en fullskalig 3D-Modell. Resultatet visade även att den nuvarande versionen av SOSI inte är lämplig för 3D-visualisering av detaljplaner, men att det material som beskriver den kommande versionen ser lovande ut och att CityGML har potential att användas inom detaljplanering, men förslagsvis borde den innefatta fler detaljeringsnivåer.
|
|---|
