Diskussion som demokratifostrande metod : Fyra samhällskunskapslärares perspektiv

Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Ulldal Simonsson, Jessica
Format: Others
Language:Swedish
Published: Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper 2011
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6847
Description
Summary:Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att genom intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet få inblick i deras syn på diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill även veta i vilka sammanhang de använder sig av diskussioner och till vilket syfte. Då omfattande forskning visat att deliberativa samtal är den diskussionsform som främjar demokratiska idéer bäst vill jag veta om diskussionerna som hålls i klassrummen kan sägas vara deliberativa. Jag vill även veta om det finns några skillnader emellan könen när det kommer till viljan och förmågan att utrycka sig i diskussioner. Detta för att få större kunskap om hur diskussioner kan användas i demokratiundervisningen för att nå målet om att fostra demokratiska medborgare. Resultatet visar att de fyra lärarna anser att diskussioner kan verka demokratifostrande, men de ser också flera hinder för att kunna använda diskussioner i klassrummet, såsom tidsbrist och bristande intresse från eleverna. Tre av de fyra lärarna anser dock att möjligheterna är större än hindren och jobbar därför aktivt med att överbrygga dem. Diskussionerna omfattar främst nyheter men även elevernas egna intressefrågor och syftet är att få dem att reflektera över svåra frågor och att lära dem argumentera för sin sak, de kan därför ses som deliberativa i vissa avseenden. När det kommer till könsskillnader i förmågan och intresset för att diskutera skilde sig lärarnas berättelser åt men det verkar som att flickor tycker om att diskutera då de är endast flickor i klassen eller åtminstone i majoritet medan pojkarna i blandade klasser har ett litet övertag. Rena pojkklasser på yrkesförberedandeprogram har enligt en lärare stora problem medan de i en annan lärares liknande klasser tycker om diskussioner och är duktiga på att engagera sig. Här finns utrymme för fortsatt forskning. === Recent research in democratic education has found that the education as it is today does not reach the goals of educating actively democratic citizens and we need to do something about this soon. Therefore, the purpose of this examination project is to learn more about the possibilities of discussions to make students more democratic and to do so by interviewing four social studies teachers at two high schools. I also want to know for what topics and purposes discussions are used. Since extensive research shows that deliberative discussions are especially beneficial for purposes of educating students to act democratically I will examine if the discussions held in the teachers classrooms according to teachers can be said to be deliberative. Finally, I aim to find if there are any differences between the genders when it comes to the will and ability to expressing themselves in structured discussions. The result shows that all of the four teachers find discussions to be a good method for making the students more democratically equipped. Nevertheless, there are obstacles according to all of them, such as lack of time and interest from the students but three of the four teachers consider the possibilities of discussions to be greater than the obstacles and therefore actively work to overcome them. The most common topic to take up for discussion is large news or the special interests of the students and the purposes are to make them reflect over dilemmas and educate them in making good arguments for their causes. These aspects can be said to be deliberative in some manners. When it comes to gender differences there are some but the results differ between the four teachers but it seems as if girls enjoy discussions as long as they do not have a boy in the classroom while boys have the upper hand in the mixed classes. One teacher expresses that his pure boy classes have large problems discussing while another teacher with similar classes do not have any great problems discussing democratic matters. These issues may make good ideas for further research.