Personlig assistans : Hur ska tolkningen av grundläggande och personliga behov göras?

• Main Author: Petersson, Evelina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Karlstads universitet, Avdelningen för juridik 2018
• Subjects: Personal assistance; Personlig assistans; Law and Society; Juridik och samhälle
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68378

Syftet med denna uppsats är att undersöka och fastställa vad som menas med de grundläggande behoven som anges i 9 a § 1 st. LSS, nämligen personlig hygien, måltid, att ta på och av kläder, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. För att uppfylla syftet har jag för det första valt att undersöka vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att någon ska ha rätt till personlig assistans. Slutsatsen som jag här kunnat dra är att det krävs att många förutsättningar är uppfyllda för att assistans ska beviljas. En person behöver till att börja med omfattas av personkretsen i 1 § LSS och därefter behöver det hjälpbehov som föreligger innefatta de grundläggande behoven. Att dessa två förutsättningar är uppfyllda är emellertid inte tillräckligt, för att kunna beviljas assistans måste hjälpbehovet dessutom anses vara av privat och känslig karaktär och således känslig för den personliga integriteten. Rätten till personlig assistans kan dessutom begränsas av föräldraansvaret och om ett hjälpbehov ska bli tillgodosett genom en hälso- och sjukvårdsinsats som således åligger ett landsting att tillgodose.Angående vad de grundläggande behoven innefattar har jag för det första kommit fram till att det som avses med personlig hygien är sådant som faller inom begreppet renlighet, nämligen att tvätta sig, sköta toalettbestyr, tandborstning och nagelklippning. Det måste dock anses vara av den privata och känsliga karaktären. Varma bad och massage har inte ansetts ingå i detta behov då det inte ansetts vara av denna karaktär. Behovet hjälp med måltid innefattar endast själva näringstillförseln. Med detta avsågs tidigare endast att få hjälp att föra maten till munnen men numera är hur näringen tillförs kroppen inte avgörande. Att behöva hjälp med på- och avklädning innefattas även det i grundläggande behov endast om det är av privat och känslig natur. Det som vanlig anses vara av denna karaktär är den på- och avklädning som sker av kläderna närmast kroppen, såsom underkläder och byxor. Den på- och avklädning av ytterkläder och skor innefattas vanligen inte. Hjälp med kommunikation anses endast ingå i de grundläggande behoven om en assistent måste finnas tillgänglig för att kommunikation överhuvudtaget ska anses vara möjlig. Detta kan vara fallet då den funktionshindrade kommunicerar genom bilder, signaler i beteende eller ansiktsuttryck som någon utan kunskap om denne inte har möjlighet att förstå. Av det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade omfattas sedan 2015 endast personer med psykiska funktionshinder. Den hjälp som här innefattas är så kallad aktiv tillsyn av övervakande karaktär, vilket kan behövas antingen för att övervaka att personen tillgodoser sina andra grundläggande behov genom så kallade kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser eller för att hindra den enskilde från att skada sig själv, andra eller egendom.Vid arbetet med min andra frågeställning, hur grundläggande och personliga behov förhåller sig till varandra, kom jag fram till att detta är ett hjälpbehov utöver de grundläggande behoven. För att beviljas assistans krävs att det föreligger ett hjälpbehov som innefattar de grundläggande behoven och först då kan assistans beviljas även för andra personliga behov. Det har av HFD och Försäkringskassan anförts att de behov som efter deras bedömning kan anses gå utöver de grundläggande behoven kan anses ingå i andra personliga behov. Detta innebär att även om matlagning, inköp och bestämmande av mat inte ingår i det grundläggande behovet måltid så kan en funktionshindrad beviljas assistans för detta utöver den hjälp som denne behöver med intagandet av måltiden. Från och med april 2018 är det dessutom uttryckligen reglerat i LSS att assistans för andra personliga behov avser även väntetid, beredskap och tid mellan olika hjälpbehov vid aktiviteter utanför den funktionshindrades hem.