| Summary: | Abstract The purpose of this essay is to examine the legal position, as well as to clarify how intellectual property in employment relationships are regulated. The result of the absence of legislation means that the contract between employer and employee are crucial. The purpose of this essay is therefore, to declare the contract and how it is interpreted in order of the intellectual property and to delineate for whom the rights belongs. To answer the question formulation of this essay, it follows the legal dogmatic method, in order to determine how the tribunal adjudge, jurisdiction has been examined. The jurisdiction has therefore been one of the primary source of law along with the judicial doctrine which for a long time have discussed the concerns of this question because of the limited amount of legislation. The fact that employee’s produce intellectual property within his och hers employment is common. In general the rights which follows are accruing to the creator, pursuant to URL. Even the exclusive right, consisting of the moral rights and the economic rights belong to the originator. Although the circumstances are different when an employee’s creation is an result of a task, within the employer’s normal scope of practice. To be an employee includes some obligations, for instance, fulfill the tasks given by the employer. The legislation is weak and it is alone designate the intellectual property in terms of computer programs, thereby the rights accrue to the employer. Because of the inadequate legislation, employers and employees do not have any guidance to rely on. Since the judicial area is dispositive, the rest of industry have the opportunity to constitute their own terms of agreements. The contracts can be a collective bargaining agreement, framework agreement or similar, within the rights of the intellectual property should be stipulated. In accordance with an detailed description of which parts of the intellectual property to be proceeded to the employer. The principle mean that exclusively the terms and conditions in the contract can be held as the ground for the proceed of the intellectual property. The moral rights, as acknowledgement of the intellectual property, stays by the employee. By contrast the economic rights are left with the employer. The result of freedom of contract have entailed uncertainty between parties in terms of whom it is that own the rights. Under circumstances when there is no contract, the judicial doctrine have produced an interpretation principle, named tumregeln, meaning that the intellectual property is assigned to the employer. The principle has been an legislate proposal, but it got denied because of its considerable restrictive area of application, which would to its purpose not being fulfilled. The main reason that intellectual properties within employee relationship is not legislated is most likely because of the difficulty to produce law that covers all branch of industry and still implement its purpose. Even though there is no particular legislation in terms of the intellectual property within employee relationship, the proceed of the intellectual property is. Compatible to URL, proceed can be made through detailed description of which parts of the intellectual property the originator wishes to dispose. According to employee relationships further questions can arise, regarding to the preconditions of the intellectual rights when the employment ends. The answer is, according as the creation was made within the employers normal area of business, the economic rights will stay with the employer. The central question is the contract between the employer and the employee, which is also the elementary prerequisite of how the intellectual property is divided. Accordingly, it is important to describe an employees anticipated working task on the basis of the proceed of the intellectual property. However these contractual terms often leaves out. Some branches of the industry, primary those who operate in the media sector have collective agreements to arrange the intellectual property. The agreements are very different because of the various types of creations there are. Other types of contracts where the intellectual property are regulated, are in framework agreement, standard company contracts and licensing. In summary, the intellectual property within employee relationship needs a change. Today’s system does not support both employer and employee, if the answer is a legislation or more evolved industry practice is hard to say. However we opine that measures need to be taken in order to accommodate a clearer way to arrange the meaning of intellectual property within employee relationship. === Sammanfattning Uppsatsen har till syfte att utreda rättsläget samt genom lagstiftning och praxis bringa klarhet i hur upphovsrätt i anställningsförhållanden regleras. Avsaknaden av lagstiftning har innebär att avtalen är mycket viktiga, uppsatsen har således till syfte att redovisa hur upphovsrätten avtalas och tolkas för att klargöra vem som äger rättigheterna av ett upphovsrättsligt skyddat verk. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en rättsdogmatisk metod använts, praxis har tillämpats för att fastställa och ge klarhet i hur domstolen ser på upphovsrätten i anställningsförhållanden. Praxis har således varit en primär källa jämte den juridiska doktrinen som under lång tid diskuterat dessa frågeställningar då lagstiftningen är mycket begränsad. Att arbetstagare skapar verk, berättigade till upphovsrätt inom ramen för sin anställning är ingen ovanlighet. Upphovsrätten tillfaller enligt URL, den person som skapat verket. Även ensamrätten, alltså den ekonomiska och den ideella rätten tillfaller upphovspersonen. När ett verk skapas som ett led av en arbetsuppgift inom arbetsgivarens normala verksamhetsområde, ser förhållandena emellertid annorlunda ut. Att vara en arbetstagare innebär vissa förpliktelser, det ligger således i arbetsgivarens intresse att de uppgifter som arbetstagaren ställs inför blir utförda. Lagstiftningen är vag och endast datorprogram som skapas inom anställning finns lagreglerad, i de fallen tillfaller upphovsrätten arbetsgivaren. Arbetsgivare och arbetstagare har därmed ingen mer vägledning att hämta från lagstiftningen, övriga branscher får friheten att upprätta egna avtal, eftersom att rätten är dispositiv. I avtalen som kan vara kollektivavtal, ramavtal eller liknande ska villkor om upphovsrätten finnas med, där ska det tydligt framgå, enligt upphovsrättens specifikationsgrundsats, vilka delar av upphovsrätten som ska övergå till arbetsgivaren. Principen innebär att endast de delar som uttryckligen finns avtalade, är de delar av upphovsrätten som ska övergå. Den ideella rätten, som rätten att bli namngiven stannar kvar hos arbetstagaren, den ekonomiska rätten tillfaller därmed arbetsgivaren. Resultatet av att avtalsfriheten har visat sig innebära att parterna inte vet vem som äger rättigheterna. I de fall då avtal inte upprättats, har den juridiska doktrinen arbetat fram en tolkningsprincip, tumregeln, som innebär att upphovsrätten i anställningsförhållande, tillfaller arbetsgivaren. Regeln har varit uppe som lagförslag, men den fick avslag då den måste tillämpas så pass restriktivt att dess syfte blir svårt att uppfylla. Att upphovsrätten i anställningsförhållanden är oreglerad beror förmodligen på att det är svårt att få en lagregel som ska kunna gälla för alla branscher och fortfarande uppfylla sitt syfte. I URL finns emellertid reglering av upphovsrättens övergång, reglerna gäller för alla. Det är således förenligt med lag att överlåta upphovsrätten på annan, det ska då tydligt framgå vilka delar av upphovsrätten som parterna vill ska övergå. Just vad avser anställningsförhållanden kan även bli fråga om vad som händer med verk som skapats inom anställningen, men vem som äger rättigheterna när anställningen upphört. Svaret är att de ekonomiska rättigheterna förblir hos arbetsgivaren, i den mån verket skapats inom det normala verksamhetsområdet och används med normalt nyttjande. Vad som då är centralt är det enskilda avtalet, det är arbetstagarens arbetsuppgifter som ligger till grund för hur upphovsrätten fördelas, således är det viktigt att det i anställningsavtalen framgår vilka arbetsuppgifter en arbetstagare har, i förhållande till övergången av upphovsrätten. Emellertid utelämnas ofta dessa villkor och ovissheten kvarstår. Vissa branscher har kollektivavtal som reglerar övergången av upphovsrätten, oftast de vars verksamhet bedrivs inom de kreativa områdena. Kollektivavtalen skiljer sig mycket åt, eftersom varje bransch inom sitt verksamhetsområde, skapar olika typer av verk. Övriga avtalsformer där upphovsrätten regleras är ramavtal, standardavtal och avtalslicenser. Sammatfattnignsvis är upphovsrätten i anställningsförhållanden i behov av någon typ av förändring, om det är en lagreglering eller mer utvecklad branschpraxis är svårt att säga, det vi vet är att det system vi har idag inte verkar för varken upphovspersons eller arbetsgivarens bästa. För att båda parters intressen ska tillgodoses, behövs en förändring.
|
|---|
