| Summary: | The purpose of the study is to investigate the dilemmas that pedagogues’ reflect about in gender equality work at preschool. The target group is active pedagogues in pre-school. A qualitative survey has been realized to achieve the purpose. Semi-structured interviews have been conducted with eight pedagogues. They are working in three different preschools in a medium-sized city in Sweden. The dilemmas that emerge in the study are analyzed from a gender theoretical perspective. Hirdmans gender system (1988) reveals how pedagogues' statements can be related to three different levels in a gender contract. The result shows that pedagogues' experience the level of society and preschool norms and values as the biggest challenge with the gender equality mission. The pedagogues show awareness of that traditional gender patterns and gender roles are largely conveyed to children through the border maintain level in social practice at preschool. In turn to the two levels affect the cross-border level, in which the individual is in focus. The results shows that the focus of pedagogues is on a social level, while inequality is realized through border maintain. I have come to the conclusion that knowledge is the tool for an equal preschool, focusing on its own activities. === Studiens syfte är att undersöka dilemman som pedagoger reflekterar kring i jämställdhetsarbetet på förskolan. Målgruppen är verksamma pedagoger inom förskolan. En kvalitativ undersökning har realiserats för att uppnå syftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Dilemman som framkommer i studien analyseras ur ett genusteoretiskt perspektiv. Hirdmans genussystem (1988) synliggör hur pedagogernas utsagor kan relateras till tre olika nivåer i ett genuskontrakt. Resultatet visar att pedagoger upplever nivån med samhället och förskolans normer och värderingar som största utmaningen med jämställdhetsuppdraget. Pedagoger- na visar en medvetenhet kring att traditionella könsmönster och könsroller till största del förmedlas till barn genom gränsupprätthållande nivån i den sociala praktiken på förskolan. De två nivåerna påverkar i sin tur den gränsöverskri- dande nivån där individen är i fokus. Resultatet visar att pedagogernas fokus ligger på en samhällelig nivå medan ojämställdhet förverkligas genom gränsupprätthållande. En slutsats har framkommit om att kunskap är redskap- et för en jämställd förskola, där fokus hamnar på den egna verksamheten.
|
|---|
