Världens plats i världshistorien : En läroboks analys utifrån ett interkulturellt perspektiv

• Main Author: Hildebrand Johansson, Pelle
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) 2018
• Subjects: History; Historia
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68012

I Sveriges historieundervisning har det under en lång tid funnits en tendens att orientera ämnets fokus och stoff i enlighet med ett nationalistiskt fostrande perspektiv. Denna ämnessyn har dock förändrats under senare år och banat väg för ett mer inkluderande perspektiv på världshistorien. Ändå håller sig rester av det traditionella, eurocentriska perspektivet kvar på många håll i historieundervisningen trotts att läroplanen nu påbjuder en bredare ämnesförståelse med fokus på historiemedvetande hellre än att eftersträva en kulturarvsfostrande funktion. Denna uppsats har som ambition att undersöka i vilken grad det traditionellt eurocentriska perspektivet öppnas upp för ett interkulturellt perspektiv i läroböcker, skrivna för den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på hur tre läroböcker förhåller sig till ett interkulturellt perspektiv i medeltidshistoria. Analysen utgår ifrån tre kategorier av ett interkulturellt perspektiv; parallellhistoria, tilläggshistoria och dynamisk interkulturell historia. Dessa används för att separera de olika förhållningsätt till interkulturalitet som iakttas i läroböckerna. Samtliga kategorier visar sig i resultatet vara representerade i det utvalda materialet om än i varierande grad. Den relativa effektiviteten av hur dessa kategorier används av läroböckerna diskuteras vidare. Slutsatsen gör gällande att medan parallellhistoria och tilläggshistoria förefaller vara starkast representerade är dynamisk interkulturell historia att betrakta som mest effektiv på att förmedla en förståelse av historiska händelser i ljuset av ett interkulturellt synsätt. Att begränsa sig till att parallellt redogöra för olika kulturers utveckling förefaller att vara mer problematiskt än att skildra dynamiska samband då detta kan uppfattas som en förstärkning av multipla kulturarv snarare än att underbygga en förståelse av historisk utveckling utifrån interkulturalitet och historiemedvetande. === In Swedish history teaching, there has for a long time been a tendency to orient the subject's focus and substance in accordance with a nationalistic perspective. However, this understanding of the subject has changed in recent years and pave the way for a more inclusive perspective on world history. Nevertheless, remains of the traditional, Eurocentric perspective lingers on in many directions in history education although the curriculum now offers a broader understanding of the subject focusing on historical awareness rather than pursuing a cultural heritage-enhancing function. This paper aims to investigate the extent to which the traditional Eurocentric perspective gives way for an intercultural perspective in textbooks, written for the Swedish upper secondary school. The study focuses on how three textbooks relate to an intercultural perspective in medieval history. The analysis is based on three categories of an intercultural perspective; parallel history, additive history and dynamic intercultural history. These are used to separate the different approaches to interculturality observed in the textbooks. All categories appear in the results to be represented in the selected material albeit to varying degrees. The relative effectiveness of how these categories are used by the textbooks are further discussed. The conclusion claims that while parallel history and additive history appear to have the strongest representation, dynamic intercultural history is considered to be most effective in communicating an understanding of historical events in the light of an intercultural approach. Limiting yourself to portraying the development of different cultures parallel to eachother seems to be more problematic than portraying dynamic relationships, as this can be perceived as an enhancement of multiple cultural heritage rather than supporting an understanding of historical development based on interculturality and historical awareness.