Effekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter.
Syftet med studien var att undersöka effekter på frögroning i form av procentuell frögroning och mean germination time (MGT) för några vanligt förekommande vägkantsväxter till följd av saltning av vägar. Frön från (Prunella vulgaris), getväppling (Anthyllis vulneraria), grått saltgräs (Puccinella di...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013)
2018
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67635 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-67635 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-676352018-06-28T05:29:05ZEffekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter.sweEffects of osmotic potential and salt effects on some roadside plants.Blomqvist, ElinKarlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013)2018vägsaltosmotisk potentialnatriumkloridmannitolosmotiska effekterjoniska effekterbrunörtPrunella vulgarisgetväpplingAnthyllis vulnerariagrått saltgräsPuccinella distansgrässtjärnblommaStellaria gramineatjärblomsterViscaria vulgarisNatural SciencesNaturvetenskapSyftet med studien var att undersöka effekter på frögroning i form av procentuell frögroning och mean germination time (MGT) för några vanligt förekommande vägkantsväxter till följd av saltning av vägar. Frön från (Prunella vulgaris), getväppling (Anthyllis vulneraria), grått saltgräs (Puccinella distans), grässtjärnblomma (Stellaria graminea) och tjärblomster (Viscaria vulgaris) fördelades i petriskålar och utsattes för mannitol- och natriumkloridlösningar av osmotisk potential -0,3, -0,6 och -0,9 MPa. Mannitol användes för att skilja osmotiska effekter från joniska effekter som natriumklorid ger upphov till. Kontroller med avjoniserat vatten visade frögroning i frånvaro av osmotiska- och joniska effekter. Den procentuella frögroningen var högst i kontrollerna för samtliga arter och minskade med en lägre osmotisk potential. Tjärblomster visade sig gro bäst under samtliga behandlingar. Lägst procentuell groning hade grått saltgräs och grässtjärnblomma. Det tog längre tid för alla arter att gro under en lägre osmotisk potential. Tjärblomster och getväppling visade sig mest känsliga mot abiotiska förändringar och grodde långsammast i förhållande till kontroller för respektive art. Vilket ämne som fröna utsattes för hade ingen påverkan på procentuell groning och MGT, vilket tyder på att det är osmotiska effekter som påverkar arternas frögroning. The aim of this study was to investigate effects of lowered osmotic potential and osmotic agents on seedling germination and mean germination time (MGT) of some common roadside plants. Seeds of Prunella vulgaris, Anthyllis vulneraria, Puccinella distans, Stellaria graminea and Viscaria vulgaris were distributed in petri dishes and exposed to mannitol and sodium chloride solutions with osmotic potential of -0.3, - 0.6 and -0.9 MPa. Mannitol was used to distinguish osmotic effects from ionic effects caused by sodium chloride. Controls with distilled water showed germination in the absence of osmotic and ionic effects. The percentage of emerged seedlings were highest in controls for all species and decreased with a lower osmotic potential. Viscaria vulgaris had the highest percentage of emerged seedlings across all treatments. The lowest percentage of emerged seedlings had Puccinella distans and Stellaria graminea. It took longer time for all species to germinate under a lower osmotic potential. Viscaria vulgaris and Anthyllis vulneraria turned out to be most sensitive to abiotic changes and grew slowest in relation to controls. There was no difference in the impact of the osmotic agent on percentage germination and MGT, indicating that it is mainly the osmotic effect that affects the seed germination. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67635application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
vägsalt osmotisk potential natriumklorid mannitol osmotiska effekter joniska effekter brunört Prunella vulgaris getväppling Anthyllis vulneraria grått saltgräs Puccinella distans grässtjärnblomma Stellaria graminea tjärblomster Viscaria vulgaris Natural Sciences Naturvetenskap |
spellingShingle |
vägsalt osmotisk potential natriumklorid mannitol osmotiska effekter joniska effekter brunört Prunella vulgaris getväppling Anthyllis vulneraria grått saltgräs Puccinella distans grässtjärnblomma Stellaria graminea tjärblomster Viscaria vulgaris Natural Sciences Naturvetenskap Blomqvist, Elin Effekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter. |
description |
Syftet med studien var att undersöka effekter på frögroning i form av procentuell frögroning och mean germination time (MGT) för några vanligt förekommande vägkantsväxter till följd av saltning av vägar. Frön från (Prunella vulgaris), getväppling (Anthyllis vulneraria), grått saltgräs (Puccinella distans), grässtjärnblomma (Stellaria graminea) och tjärblomster (Viscaria vulgaris) fördelades i petriskålar och utsattes för mannitol- och natriumkloridlösningar av osmotisk potential -0,3, -0,6 och -0,9 MPa. Mannitol användes för att skilja osmotiska effekter från joniska effekter som natriumklorid ger upphov till. Kontroller med avjoniserat vatten visade frögroning i frånvaro av osmotiska- och joniska effekter. Den procentuella frögroningen var högst i kontrollerna för samtliga arter och minskade med en lägre osmotisk potential. Tjärblomster visade sig gro bäst under samtliga behandlingar. Lägst procentuell groning hade grått saltgräs och grässtjärnblomma. Det tog längre tid för alla arter att gro under en lägre osmotisk potential. Tjärblomster och getväppling visade sig mest känsliga mot abiotiska förändringar och grodde långsammast i förhållande till kontroller för respektive art. Vilket ämne som fröna utsattes för hade ingen påverkan på procentuell groning och MGT, vilket tyder på att det är osmotiska effekter som påverkar arternas frögroning. === The aim of this study was to investigate effects of lowered osmotic potential and osmotic agents on seedling germination and mean germination time (MGT) of some common roadside plants. Seeds of Prunella vulgaris, Anthyllis vulneraria, Puccinella distans, Stellaria graminea and Viscaria vulgaris were distributed in petri dishes and exposed to mannitol and sodium chloride solutions with osmotic potential of -0.3, - 0.6 and -0.9 MPa. Mannitol was used to distinguish osmotic effects from ionic effects caused by sodium chloride. Controls with distilled water showed germination in the absence of osmotic and ionic effects. The percentage of emerged seedlings were highest in controls for all species and decreased with a lower osmotic potential. Viscaria vulgaris had the highest percentage of emerged seedlings across all treatments. The lowest percentage of emerged seedlings had Puccinella distans and Stellaria graminea. It took longer time for all species to germinate under a lower osmotic potential. Viscaria vulgaris and Anthyllis vulneraria turned out to be most sensitive to abiotic changes and grew slowest in relation to controls. There was no difference in the impact of the osmotic agent on percentage germination and MGT, indicating that it is mainly the osmotic effect that affects the seed germination. |
author |
Blomqvist, Elin |
author_facet |
Blomqvist, Elin |
author_sort |
Blomqvist, Elin |
title |
Effekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter. |
title_short |
Effekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter. |
title_full |
Effekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter. |
title_fullStr |
Effekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter. |
title_full_unstemmed |
Effekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter. |
title_sort |
effekter av osmotisk potential, samt salteffekter på några vägkantsväxter. |
publisher |
Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013) |
publishDate |
2018 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67635 |
work_keys_str_mv |
AT blomqvistelin effekteravosmotiskpotentialsamtsalteffekterpanagravagkantsvaxter AT blomqvistelin effectsofosmoticpotentialandsalteffectsonsomeroadsideplants |
_version_ |
1718708108936609792 |