| Summary: | Statistik från Socialstyrelsen visar att den 1 november 2016 tvångsvårdades 384 personer med missbruksproblematik i Sverige. Mellan år 2000–2009 dokumenterades 150 graviditeter och åtta förmodade graviditeter som resulterade i 94 barn som föddes av kvinnor som fick vård enligt LVM. Dessa barn föddes i högre andel prematurt jämfört med resten av befolkningen samt hade lägre födelsevikt. I Sverige finns det idag inget lagstöd för att vårda en gravid kvinna med missbruksproblematik till skydd för det ofödda barnet. Det beräknas att det föds 1,6 barn per 1000 med den svåraste formen av skador till följd av moderns alkoholintag, fetalt alkoholsyndrom. Studiens syfte är därför att med en kvalitativ metod undersöka hur åtta yrkesverksamma socialarbetare i Sverige upplever arbetet med gravida kvinnor med missbruksproblematik samt hur de uppfattar skyddet för ett ofött barn. Studien har sedan analyserats utifrån de teoretiska begreppen makt och handlingsutrymme samt svenska lagar, riktlinjer och konventionen om barns rättigheter. Resultatet visar att samtliga informanter känner frustration över att inte kunna ta hänsyn till barnets välbefinnande förrän efter det fötts och att de anser att det hade varit till fördel för både barnen och till viss del de gravida om lagen ändrades. === Statistics from the National Board of Health and Welfare declares that on November 1, 2016, 384 people with drug addiction were receiving compulsory treatment in Sweden. Between the years of 2000 and 2009, 150 pregnancies and 8 presumed pregnancies which resulted in 94 children born of women receiving care under the LVM were documented. These children were born prematurely and had lower weight at birth compared to the rest of the population. In Sweden, there is no legal ways to grant a pregnant woman with substance abuse compulsory treatment for the protection of the unborn child. It is estimated that 1.6 children out of 1,000 are born with the most severe form of injuries due to the mother's alcohol intake, which is fetal alcohol syndrome. The purpose of this study is to by a qualitative approach examine how eight working social workers in Sweden experience their work with pregnant women with substance abuse and how they perceive the protection of an unborn child. The answers has then been analyzed on the basis of the theoretical concepts of power and scope, as well as Swedish laws, guidelines and the convention on the rights of the child. The result shows that all informants feel frustrated by not being able to take into account the child's wellbeing until after birth and that they think a change in Swedish law would have been beneficial for both the children and the pregnant women.
|
|---|
