| Summary: | Jag har genom en förberedande fältstudie, litteraturgenomgång och enkätintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgångspunkt i svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgått ifrån frågeställningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? Subfrågor till denna är: Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sättet att kommunicera? Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden? Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter? Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlätta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affärer i Kina? Det är gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. Litteraturgenomgången fokuserar på faktorer såsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan på kommunikationsmönstret. Jag har använt mig av exempel på hur andra svenska och internationella företag anpassat sitt PR-arbete till den kinesiska kontexten för att skapa ytterligare en dimension. Vidare belyses respondenternas svar ur skenet från Hofstedes dimensioner kollektivism, maktdistans, maskulinitet, osäkerhetsundvikande, tidsorientering samt Halls teori om låg och hög kontext. Min slutsats är att interkulturell kommunikativ kompetens snarare rör sig om social kompetens och förståelse, vilket grundar sig i att lyhördhet, ödmjukhet, självinsikt och självkännedom är ledord för all kommunikation – oavsett om det är intra- eller interkulturell sådan. Skillnaderna i kulturerna skall inte överdrivas då människor i grunden är ganska lika. Majoriteten av de svenska och kinesiska respondenterna har aldrig råkat ut för något större problem på grund av kulturella skillnader. Sverige och Kina är inte så långt ifrån varandra som mycket litteratur insinuerar. I ljuset av den förberedande fältstudien, enkätintervjuerna och viss litteratur vågar jag påstå att stora delar av litteraturen präglas av ett närapå sensationsjournalistiskt angreppsätt med dualistiska perspektiv som exotifierar och mystifierar Kina. Seeing is believing! Vi ser inte Kina som det faktiskt är, utan som vi hoppas, tror eller fruktar att det är. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets === I have through a preparatory field survey; literature review and survey interviews examined Swedish and Chinese business representatives’ experiences from the intercultural meeting, based on Swedish companies operating on the Chinese market. It was the purpose of the essay and I have started from the question: How has Swedish and Chinese business representatives experienced the intercultural meeting? Underlying questions are: What cultural factors create the Chinese communication style? How does Swedish business representatives experience the intercultural meeting with the Chinese market? How does Chinese business representatives experience the intercultural meeting with Swedish business representatives? Which of the study presented factors could facilitate the intercultural meeting of the Swedes continued business in China? This is done by identifying differences between Swedish and Chinese culture with the aim to explain underlying factors to why we perceive each other as we do, and through this highlight a selection of opportunities and pitfalls that the Chinese culture may have on Swedish companies operating on the Chinese market. The theoretical framework consists of theories in public relations, and intercultural communications. The literature review focuses on factors such as mianzi, lian, guanxi and philosophical influences that have an impact on the communication pattern. I have used examples from Swedish and international companies that have adapted their public relations work for the Chinese context to create an additional dimension. Moreover, the respondents’ answers are elucidated in the light of Hofstede’s dimensions of collectivism, power distance, masculinity, uncertainty avoidance, time orientation and Halls’s theory of low and high context. My conclusion is that intercultural communicative competence, rather are social skills and understanding, which is based on responsiveness, humility, self-awareness and self-knowledge – keywords in all aspects of communication whether it is intra- or intercultural such. Differences in cultures should not be exaggerated since people are fundamentally quite similar. The majority of the Swedish and Chinese respondents have never encountered any major problems due to cultural differences. Sweden and China are not as far apart as much literature insinuates. In the light of the preparatory field survey, survey interviews and some literature I venture to say that much of the literature is characterized by an almost sensational journalistic approach with dualistic perspective exotifying and mystifying China. Seeing is believing! We do not see China as it actually is, but as we hope, believe and fear it is. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets
|
|---|
