| Summary: | Idag förtätas Västerås, till stor del på grund av att staden i sin översiktsplan har skrivit att en av strategierna är att bygga staden inåt. Bostadsbristen är, precis som i många andra större städer i Sverige, stor i Västerås och detta har lett till att bostadsbyggandet har ökat kraftigt. I denna rapport undersöker jag om det finns en risk att vi förstör vår modernare kulturhistoria för framtida generationer, enbart för att vi i dagsläget har ett behov av byggande som trumfar de kulturhistoriska miljöerna. Genom att studera två av Västerås yngre bostadsområden från olika tidsperioder (1940-1950-tal och 1960-1970-tal) kunde frågeställningarna om vart de kulturhistoriska bevarandevärdena ligger; hur man kan gå tillväga för att exploatera de två områdena och ändå bibehålla de kulturhistoriska värdena samt vilka hotbilder det finns mot de kulturhistoriska bevarandevärdena idag besvaras. Resultatet visar att de båda områdena skiljer sig mycket från varandra och att det inte fanns en lösning som fungerar för båda områdena. De tidstypiska grönområdena och även stadsplaneringen uppskattas av de boende på respektive område. Däremot är det bara boende på området från 1940-1950-tal som uppskattar den tidstypiska arkitekturen. Slutsatsen är att om staden skall prova på att bygga pastischer bör detta göras på området byggt under 1940-1950-tal, att staden bör vara rädd om grönytorna och att trafikseparering är populärt på området byggt under Miljonprogrammet. === Today the Swedish city Västerås states that the city wants to prevent the urban sprawl that has been common during the last decades by building the city inward. The lack of housing is great, just like many other big cities in Sweden, and this has resulted in an increase in housing construction. This thesis explores if there is a chance that we are destroying our modern cultural-historical environments for the next generation just because we currently have a need for construction that trumps said cultural-historical environments. By studying two of the younger neighborhoods in Västerås from two different time periods (1940s to 1950s and 1960s to 1970s) the questions about where the cultural-historical values lays; How one can exploit the two different neighborhoods and still preserve the cultural-historical values on the sites and also look into what threats there is to the cultural-historical values to this day were answered. The result shows that both areas differ greatly from each other and that there was no solution that works for both areas. The periodic parks and greenery, and the periodic city planning is highly valued by the residents in each of the different neighborhoods. However, it is only the residents in the neighborhood from the 1940s to 1950s which appreciates the periodic architecture. The conclusion is that if the city should try to build pastiches, this would preferably be done in the neighborhood built in the 1940s to the 1950s, and that the city should be careful with the parks and greenery and that traffic separation is popular in the area built in the 1960s to the 1970s.
|
|---|
