Summary: | Den här uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan användas för att åstadkomma ett fungerande ledarskap. Våra frågeställningar är: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det någon förändring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta ämnesval är att vi utifrån vår egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sätt att leda. Vi ville undersöka detta närmare för att få en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan användas i olika situationer. Fokus ligger på ledarstilar men vi kommer även att beröra situationen personalneddragningar, om dock i mindre utsträckning. I uppsatsen ingår en litteraturstudie där vi nämner de tre klassiska ledarstilarna, den auktoritära ledarstilen, den demokratiska ledarstilen och låt-gå-ledaren (laissez-faire). I teorikapitlet ingår även en kompletterande modell samt en egenutvecklad ledarstil. Vi anser att dessa teorier ger en bra grund för att kunna besvara våra frågeställningar. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi genomfört en empirisk studie genom intervjuer. Vi har intervjuat sex ledare från två olika organisationer, ett statligt bolag och ett privat företag. De intervjuer som vi genomförde var halvstrukturerade, vilket innebär att vi har upprättat en intervjuguide med bestämda frågor. Vi har även varit fria att ställa följdfrågor och andra frågor som vi ansåg som relevanta till situationen. Resultatet i studien visade att den ledarstil som var mest förekommande var den demokratiska ledarstilen. En möjlig förklaring till detta tror vi är att respondenterna anser att det är viktigt för de anställdas motivation och arbetstillfredsställelse, att de får vara delaktiga vid beslutsfattande. Vi har funnit fyra olika förhållningssätt gällande hur respondenterna använder sig av den demokratiska ledarstilen; genom fika, arbetsplatsträffar, eget ansvar och representanter. Det vanligaste förhållningssättet vi fann inom den demokratiska ledarstilen var fika. Flera av respondenterna ansåg att det var effektivt och uppmuntrande för de anställda att bjuda på fika och diskutera beslut. Gällande situationen personalneddragningar fann vi att ledarstilen hos respondenterna inte ändrade sig, vi upplever att de ledde sina anställda på samma sätt. Däremot fann vi att deras personliga kontakt med de anställda ändrade sig, de blev mer öppna och ödmjuka gentemot dem. Vår slutsats är alltså att den mest förekommande ledarstilen i de organisationer vi har undersökt är den demokratiska ledarstilen, samt att ledarstilen inte ändrar sig vid personalneddragningar.
|