| Summary: | Avesta Jernverk tillverkar band och plåtar i rostfritt stål. Processen börjar med skrot som smälts och sedan gjuts till rätblocksformade ämnen, kallade slabs. Slabsen undersöks av operatörer efter defekter på ytan. Godkända slabs skickas vidare för valsning medan slabs med ytdefekter slipas för att få en bättre yta. Denna beslutsprocess är dock långt ifrån perfekt. Det är idag mycket svårt att undersöka slabs efter ytdefekter och hypotesen för detta arbete är att ett ytinspektionssystem skulle göra detta så pass mycket bättre att en investering är lönsam. För att avgöra om investeringen bör utföras krävs en uppskattning av i vilken grad ett ytinspektionssystem skulle upptäcka fler defekter som bör slipas bort. Det är också möjligt att ett sådant system skulle göra en annan bedömning än operatören beträffande om en defekt verkligen behöver slipas eller inte. På grund av den stora svårigheten i att undersöka slabs bedömdes investeringens största besparingspotential ligga i förbättrat utbyte senare i processen. Detta skulle åstadkommas genom att identifiera fler defekter, slipa bort dessa och därmed endast valsa på slabs med en fin yta. Ett försök utfördes därför för att undersöka hur stor utbytesförbättring företaget borde förvänta sig. Försöket indikerade dock inte att denna förbättring skulle vara av betydande storlek. I undersökningen hittades endast ett fåtal banddefekter som kan ha orsakats av ytdefekter på slabs. Här bör dock noteras att även om försöket upptog drygt hälften av projekttiden får dess resultat ses som osäkert då endast 2,8 % av de godkända slabsen undersöktes. Traditionella ekonomiska metoder användes för att uppskatta investerings lönsamhet. Störst betoning lades på investeringens nuvärde medan återbetalningstiden och internräntan inte fick lika stort utrymme. Kalkylräntan beräknades med hjälp av WACC där aktieägarnas avkastningskrav bestämdes med CAPM. Investeringens utbetalningar identifierades som inköp, installation, interna resurser, mjukvaruklassificering och underhåll medan inbetalningar bestod i förbättrat utbyte, minskad bearbetning och minskade interna resurser. I investeringsbedömningen användes två placeringar av ytinspektionssystemet, ett för att inspektera varmslipad yta och ett för oslipad yta. Med indata uppskattade utifrån försöket visade sig ett system för oslipad yta vara olönsamt. Även ett system för varmslipad yta visade sig olönsamt om inte investeringen kunde leda till en personalminskning. Med en personalneddragning görs bedömningen att investeringen skulle vara lönsam trots att nuvärdet med nämnda indata inte var positivt. Detta beror på att investeringen även för med sig svårkvantifierade inbetalningar, så som högre leveranssäkerhet, mindre arbetande kapital, säkerhetsförbättringar och marginalpåverkan på processförbättringsarbetet. Försök till att kvantifiera dessa ger en relativt stor positiv påverkan på investeringens lönsamhet.
|
|---|
