Skönlitterärt skrivande i skolan : Metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6
Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterärt skrivande tillsammans med sina elever. Använder sig lärarna av någon speciell metod? Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever att det är att skriva berättande texter. Vidare vill jag även undersöka om det finns ett sa...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55086 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-55086 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-550862017-06-16T05:28:02ZSkönlitterärt skrivande i skolan : Metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6sweFiction Writing at School : Methods of Writing Stories in Year 3-6Bäckman, MariaKarlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur2017Fiction writing in the ages 9-12writing storiesgenre methodbook discussionsqualitative research interviewsSkönlitterärt skrivande i åldrarna 9-12skriva berättelsergenrepedagogikboksamtalkvalitativa intervjuerHumanities and the ArtsHumaniora och konstSyftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterärt skrivande tillsammans med sina elever. Använder sig lärarna av någon speciell metod? Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever att det är att skriva berättande texter. Vidare vill jag även undersöka om det finns ett samband mellan intresse för läsning och intresse för att skriva berättelser. Med skönlitterärt skrivande avses i det här arbetet att skriva berättelser. För min undersökning har jag använt mig av två olika metoder: intervju och enkät. Jag har intervjuat sex lärare. De lärare jag har valt att intervjua är lärare som är utbildade i ämnet svenska. Enkätundersökningen är gjord med 130 elever i årskurs 3 och 6. Varför jag valt just dessa årskurser är för att jag vet att de har arbetat mycket med texter och framförallt med att skriva berättelser. Eleverna är med andra ord väl medvetna om vad det är för slags text jag ställer frågor om. De intervjuade lärarna arbetar alla efter metoden genrepedagogik och de använder sig på olika sätt av boksamtal i sin undervisning. Det framgår av resultatet att det som är svårast med att skriva berättelse varierar och det kan vara fantasin, strukturen eller att eleverna inte förstå vad de olika begreppen som används inom skrivandet betyder och att det gör skrivandet svårt. Resultatet visar även att det finns en koppling mellan intresset att läsa och intresset/förmågan för att skriva berättelser. Det framkommer också att de elever som läser böcker har en fördel i sitt skrivande när det kommer till uppbyggnad av texten och att få en röd tråd genom hela berättelsen. The purpose of my essay is to investigate how teachers work with fictional writing together with their pupils. Do teachers use any particular method? I also want to find out how pupils feel about writing narrative texts. My purpose is also to investigate whether there is a connection between interest in reading and interest in writing stories. I am doing my research with pupils of the age 9-12. In my study, fiction writing is referred to as “writing stories”. For my research I have used two different methods: interviews and surveys. I have interviewed six teachers. The teachers are teachers who are educated in the subject Swedish. The survey was conducted with 130 pupils in grades 3 and 6. Why I selected year 3 and 6 is because I know that they have worked a lot with writing stories. The interviewed teachers teach according to the method of genre that means that the text is broken down into smaller parts and the pupils learn how to write different stages in a text. The narrative text has a beginning, a middle, a solution and then the end. The teachers use different ways of book discussions in their teaching. The result shows that what pupils find most difficult in writing stories varies. It may be the imagination, the structure or not understanding concepts that make it difficult. The result also shows that there is a link between the interest to read and the interest/ability to write stories. The teachers say that pupils who read a lot also write better than pupils who do not. The readers often tend to have a better red thread through their own stories. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55086application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Fiction writing in the ages 9-12 writing stories genre method book discussions qualitative research interviews Skönlitterärt skrivande i åldrarna 9-12 skriva berättelser genrepedagogik boksamtal kvalitativa intervjuer Humanities and the Arts Humaniora och konst |
spellingShingle |
Fiction writing in the ages 9-12 writing stories genre method book discussions qualitative research interviews Skönlitterärt skrivande i åldrarna 9-12 skriva berättelser genrepedagogik boksamtal kvalitativa intervjuer Humanities and the Arts Humaniora och konst Bäckman, Maria Skönlitterärt skrivande i skolan : Metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6 |
description |
Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterärt skrivande tillsammans med sina elever. Använder sig lärarna av någon speciell metod? Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever att det är att skriva berättande texter. Vidare vill jag även undersöka om det finns ett samband mellan intresse för läsning och intresse för att skriva berättelser. Med skönlitterärt skrivande avses i det här arbetet att skriva berättelser. För min undersökning har jag använt mig av två olika metoder: intervju och enkät. Jag har intervjuat sex lärare. De lärare jag har valt att intervjua är lärare som är utbildade i ämnet svenska. Enkätundersökningen är gjord med 130 elever i årskurs 3 och 6. Varför jag valt just dessa årskurser är för att jag vet att de har arbetat mycket med texter och framförallt med att skriva berättelser. Eleverna är med andra ord väl medvetna om vad det är för slags text jag ställer frågor om. De intervjuade lärarna arbetar alla efter metoden genrepedagogik och de använder sig på olika sätt av boksamtal i sin undervisning. Det framgår av resultatet att det som är svårast med att skriva berättelse varierar och det kan vara fantasin, strukturen eller att eleverna inte förstå vad de olika begreppen som används inom skrivandet betyder och att det gör skrivandet svårt. Resultatet visar även att det finns en koppling mellan intresset att läsa och intresset/förmågan för att skriva berättelser. Det framkommer också att de elever som läser böcker har en fördel i sitt skrivande när det kommer till uppbyggnad av texten och att få en röd tråd genom hela berättelsen. === The purpose of my essay is to investigate how teachers work with fictional writing together with their pupils. Do teachers use any particular method? I also want to find out how pupils feel about writing narrative texts. My purpose is also to investigate whether there is a connection between interest in reading and interest in writing stories. I am doing my research with pupils of the age 9-12. In my study, fiction writing is referred to as “writing stories”. For my research I have used two different methods: interviews and surveys. I have interviewed six teachers. The teachers are teachers who are educated in the subject Swedish. The survey was conducted with 130 pupils in grades 3 and 6. Why I selected year 3 and 6 is because I know that they have worked a lot with writing stories. The interviewed teachers teach according to the method of genre that means that the text is broken down into smaller parts and the pupils learn how to write different stages in a text. The narrative text has a beginning, a middle, a solution and then the end. The teachers use different ways of book discussions in their teaching. The result shows that what pupils find most difficult in writing stories varies. It may be the imagination, the structure or not understanding concepts that make it difficult. The result also shows that there is a link between the interest to read and the interest/ability to write stories. The teachers say that pupils who read a lot also write better than pupils who do not. The readers often tend to have a better red thread through their own stories. |
author |
Bäckman, Maria |
author_facet |
Bäckman, Maria |
author_sort |
Bäckman, Maria |
title |
Skönlitterärt skrivande i skolan : Metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6 |
title_short |
Skönlitterärt skrivande i skolan : Metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6 |
title_full |
Skönlitterärt skrivande i skolan : Metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6 |
title_fullStr |
Skönlitterärt skrivande i skolan : Metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6 |
title_full_unstemmed |
Skönlitterärt skrivande i skolan : Metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6 |
title_sort |
skönlitterärt skrivande i skolan : metoder för att skriva berättelser i årskurs 3-6 |
publisher |
Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur |
publishDate |
2017 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55086 |
work_keys_str_mv |
AT backmanmaria skonlitterartskrivandeiskolanmetoderforattskrivaberattelseriarskurs36 AT backmanmaria fictionwritingatschoolmethodsofwritingstoriesinyear36 |
_version_ |
1718459809965015040 |