Revisionspliktens avskaffande : En kvalitativ studie av fyra intressenters remissvar

• Main Authors: Aliev, Elvin, Dagson, Anna Blom
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Karlstads universitet, Handelshögskolan 2016
• Subjects: remissvar; revisionsplikten
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47964

Extern redovisningsinformation är reglerad i lag i de flesta länder och skall vara tillförlitlig och verifierbar. Ett av syftena med redovisning är att minska informationsasymmetrin som kan finnas mellan företaget och dess intressenter. 2008 lades delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) fram. Utredningen föreslog att revisionsplikten för alla aktiebolag skulle slopas bl.a. som en anpassning till gällande EU-lagstiftning. Delbetänkandet lades ut på remiss och genererade 18 remissvar. Dessa gav uttryck för olika inställningar till lagförslaget. Ett flertal var positiva men andra mer tveksamma. Syftet med uppsatsen är att redogöra för, och analysera fyra intressenters syn på eventuell risk för ökad informationsasymmetri som en konsekvens av revisionspliktens avskaffande för små privata aktiebolag i Sverige. Studien ämnar redogöra för vilka kompensatoriska åtgärder dessa intressenter anser bör vidtagas för att minska denna eventuella risk. De fyra intressenterna är Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen. Studieobjektet är de fyra intressenternas remissvar ang. revisionspliktens avskaffande. Remissvaren analyserar och tolkas utifrån intressentmodellen, agentteorin, stewardship-teorin samt legitimitetsteorin. Studien är således en kvalitativ textanalys med deduktiv ansats. Intressentmodellen är ett teoretiskt ramverk och belyser det faktum att företag har interaktion med fler aktörer än ägarna. Agentteorin redogör för hur olika parter agerar för att säkerställa redovisningsinformationens överensstämmelse med verkligheten. Teorin utgår från att det finns en informationsasymmetri mellan företagets ägare, principal, och dess ledning, agent. Människan ses som nyttomaximerande och rationell. Stewardship-teorin öppnar upp för att agentens och principalens agerande inte helt och fullt behöver bottna i rent egoistiska motiv. Enligt teorin arbetar den enskilda individen rationellt men organisationens nytta skattas högre än egennyttan Agenten benämns inom stewardship-teorin för steward. Enligt legitimitetsteorin anstränger sig företagen för att försäkra sig om att dess handlande håller sig inom de ramar som samhället har ställt upp. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket avstyrker bägge lagförändringen. Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen däremot är båda positiva till lagförslaget. Förklaringen till de olika ståndpunkterna är att de har olika intressen i de företag som berörs Skatteverket och Ekobrottsmyndighetens remissvar visar att de är oroliga för att informationsasymmetrin mellan dem som principal och företagen/agenten kommer att öka. I Konkurrensverkets remissvar återfinns ingen diskussion som går att tolka som en oro för ökad informationsasymmetri. Svenska Bankföreningen uppvisar inte någon större farhåga för en ökad informationsasymmetri eftersom de via avtalslösningar kan lösa sådana problem. Svenska Bankföreningen är den enda av de fyra remissinstanserna som har något resonemang som påminner om Stewardship-teorins tankestruktur, då de via t.ex. borgensåtaganden får företagaren/stewardens intresse att sammanfalla med bankens/principalens intresse. === This paper describes and analyzes the four stakeholders' views on the possible risk of increased information asymmetry as a consequence of the abolition of the audit duty for small private limited companies in Sweden. The four stakeholders are the Economic Crimes Bureau, the Tax Agency, the Swedish Competition Authority and the Swedish Bankers' Association. The object of study in this paper is the four stakeholder consultation response of the audit duty abolition. Their replies are analyzed and interpreted using the stakeholder model, the agent theory, the stewardship theory and the legitimacy theory. The Swedish Economic Crime Authority and the Swedish Tax Agency, both rejects the legislative amendment. Competition Authority and the Swedish Bankers' Association, however, are both positive to the bill. The explanation for their different positions is that they have different interests in the companies affected. The consultation of the Swedish Tax Agency and the Swedish Economic Crimes Bureau show that they are concerned that the information asymmetry between them as principal and the companies / agent will increase. The Swedish Competition Authority's consultation response contains no discussion that can be interpreted as a concern for greater information asymmetry. The Swedish Bankers' Association shows no concern for increased information asymmetry since they solve such problems through contractual agreements. The Swedish Bankers' Association is the only one of the four consultative stakeholders that has any discussion reminiscent of the Stewardship theory thought structure, since they by guarantee commitments make the interest of the bank/principal and the steward conflate.