| Summary: | Det svenska samhället är idag mångspråkigt och mångkulturellt vilket avspeglar sig i skolans klassrum, där flertalet lärare möter flerspråkiga elever i den ordinarie undervisningen. I ljuset av denna mångkulturella kontext blev det övergripande syftet att undersöka om skolor kan erbjuda en likvärdig och fullgod utbildning för elever med annat modersmål än svenska, där skolans kunskapsförmedlande och sociala funktion upprätthålls. Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Forskningsansatsen är empiriskt kvalitativ med fenomenografiskt angreppsätt men innehåller även kvantitativa inslag. För att svara på uppsatsens frågeställningar utifrån olika perspektiv har triangulering använts. En webbenkät har genomförts och fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns goda ambitioner hos informanterna att tillgodose flerspråkiga elever den utbildning de har rätt till enligt skollagen. Men brist på studiehandledare och modersmålslärare samt resurser gör att flerspråkiga elever inte ges en skolgång, där de får samma möjligheter att utvecklas så långt som det är möjligt. Dessutom råder ett visst bristtänkande hos lärarna som gör att de inte ifrågasätter sin egen kompetens, undervisningspraktik eller utmanar den enspråkliga ideologi som finns i majoritetssamhället. Slutsatsen är att skolan inte är fullt redo att fylla sin sociala och kunskapsmässiga roll i relation till de flerspråkiga elever och kan i nuläget inte erbjuda en god och likvärdig skola av jämbördig kvalitet för alla.
|
|---|
