| Summary: | Lokalkostnader står för en betydande del av Sveriges landstings kostnader. Därför är det av stor vikt att denna resurs utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns egentligen två olika hyresmodeller som landsting tillämpar gällande sina lokaler. En variant är internhyresmodellen, där de delverksamheter som finns inom landstinget själva ansvarar för sina lokalkostnader. Den andra modellen, som författarna har valt att fokusera på, innebär att delverksamheterna inom landstinget inte själva står för de kostnader deras lokaler medför. Det vill säga att lokalerna de använder är en fri nyttighet för dem. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur landsting som tillämpar den senare modellen kan ta del av de fördelar som uppkommer vid användandet av en intern hyresmodell. Forskare är överens om att dessa fördelar framförallt utgörs av kostnadsmedvetenhet och naturliga incitament till att från användarens sida hushålla med sina lokalkostnader. För att kunna knyta dessa fördelar till en modell där lokalanvändning inte är en kostnad för användaren presenterar teorikapitlet i denna uppsats teorier angående helhetstänkande, informationspridning och motivation inom organisationer. I studien har författarna använt en kvalitativ metod, där den information som krävts har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Författarna har utgått från Värmlands landsting, och har intervjuat tio respondenter med olika befattning i organisationen för att få kunna se problemet från olika perspektiv. Resultatet av dessa visar att problemet ofta grundar sig i svårigheter gällande helhetsperspektiv, informationsutbyten och motivation. Alternativa lösningar för hur lokaler kan nyttjas effektivare uppdagades också under intervjuerna.
|
|---|
