| Summary: | Några av de mest kända suicidplatserna i världen är platser som möjliggör hopp från en hög höjd. Det finns flera studier från kända landmärkesbroar som visar att införandet av skyddsbarriärer har haft en negativ effekt på förekomsten av suicid och suicidförsök. Tillgänglighet och socialkulturell acceptans är avgörande när en person väljer suicidmetod. Forskningen visar att suicid är en impulsiv handling och att den suicidala krisen är både kort och övergående. En del av samhällets suicidprevention är att begränsa tillgången till metoder och medel för suicid till exempel genom att montera räcken på broar. Ett potentiellt problem vid åtgärder i form av begränsningar i tillgången till medel och metod är att åtgärden skulle kunna leda till att personen som hindras i sitt suicidförsök helt enkelt kommer att försöka igen vid en annan plats. Studier tyder dock på att människor som stöter på hinder när det gäller tillgången till vald metod kommer att skjuta sina planer på framtiden eller avstå helt. Om det skulle förekomma substitution har den därför endast begränsad effekt. Den plats där flest suicid och suicidförsök sker i Stockholms län är Västerbron i centrala Stockholm. Västerbron har under lång tid varit relaterad till suicidrelaterade händelser och uppfyller kriterierna för ett så kallat suicide hotspot. Under sommaren 2012 började monteringen av fysiska barriärer i form av påbyggnadsstaket på Västerbron. I september 2012 fanns räcken på plats på brons östra sida. I augusti 2013 var motsvarande barriärer monterade även på den västra sidan. En viktig del av ett systematiskt säkerhetsarbete är en kontinuerlig förbättring. För att möjliggöra förbättring måste åtgärder som vidtas utvärderas. En interrupted time series-analys med hjälp av en linjär regressionsmodell har genomförts med syfte att undersöka om det i tidsserien kan observeras någon effekt av införandet av skyddsräcken på Västerbron. Analysen visar inte någon statistiskt signifikant effekt av införandet av räcken på förekomsten av suicidlarm till Västerbron. Det kan observeras en kraftig ökning i det totala antalet suicidlarm i Stockholms län från 2012 vilket sammanfaller i tid med införandet av räckena på Västerbron. En möjlig confounder skulle därför kunna vara en förändring i registreringen av suicidlarm vilket kan störa den mätbara effekten av skyddsräckena. === Some of the most famous suicide spots in the world are places that allow jumping from a great height. There are several studies concerning famous landmark bridges which shows that the introduction of protective barriers have had a negative effect on the incidence of suicide and suicide attempts. Availability and social acceptance is central when a person chooses suicide method. Research shows that suicide is an impulsive act and that the suicidal crisis is short and fleeting. A part of suicide prevention is means restriction, for example, by installing barriers on bridges. A potential problem is the risk of substitution suggesting that the person who is prevented from attempting suicide simply will try again at another location. Although studies suggest that people who encounter obstacles in terms of access to a mean och method will postpone its plans or abstain completely. The effect of substitution is therefore limited. Västerbron in central Stockholm is the location for the largest number of suicide and suicide attempts in the region. The bridge has long been associated with suicide-related events and meet the criteria for a so-called suicide hotspot. During the summer of 2012 and 2013 physical barriers were installed on the bridge. A systematic approach to safety involves a continuous improvement. To allow for improvement, measures need to be evaluated. An interrupted time series analysis using a linear regression model was carried out to examine whether any effect of the installation of barriers on Västerbron can be observed. The analysis does not show any statistically significant effect of the installation of the barriers on the prevalence of suicidal alarm to Västerbron. A sharp increase in the total number of suicide alarm can be observed from 2012, which coincides in time with the introduction of the barriers on Västerbron. A possible confounder could therefore be a change in the registration of suicide alarms which can interfere with the measured effect of the barriers.
|
|---|
