Barn med svenska som andraspråk och deras inflytande i förskoleklass. : En studie om några pedagogers uppfattning om hur de arbetar med barn som har svenska som andraspråk i förskoleklass.
The intention of this study is to describe some pedagogue’s exceptions of how they work with children who has Swedish as a second language and how they work with the policy documents and rights that is available. The study is based on three structured interviews with very experienced pedagogues that...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier
2016
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43508 |
Summary: | The intention of this study is to describe some pedagogue’s exceptions of how they work with children who has Swedish as a second language and how they work with the policy documents and rights that is available. The study is based on three structured interviews with very experienced pedagogues that work in preschool. The three interviews are recorded and adapted. To analyze the data a socio-cultural approach was used. The conclusion of my study was that the pedagogues who work in preschool has a similar way to work with bilingual children and that they consider that communication through speak, pictures and the body language is the most important thing to get the children accessorial to the preschool activities and to maintain the rights. === Syftet med denna studie är att beskriva några pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med barn som har svenska som andraspråk och hur de arbetar utifrån de styrdokument och rättigheter som finns. Studien bygger på tre ostrukturerade intervjuer med erfarna pedagoger som arbetar i förskoleklass. Intervjuerna är inspelade och transkriberade. För att analysera innehållet av datan så har en sociokulturell ansats används. De slutsatser jag dragit är att pedagogerna i förskoleklass som intervjuades har ett liknande arbetssätt vad det gäller de tvåspråkiga barnen. De anser att kommunikation via tal, bilder och kropp är det viktigaste för att barnen ska bli delaktiga i verksamheten och att upprätthålla de rättigheter som finns. |
---|