Vi sitter i samma båt : En kvalitativ studie om anhörigskap och borderline personlighetsstörning

• Main Authors: Tingström , Lina, Edman, Sofia, Hedin, Freja
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper 2009
• Subjects: Borderline Personality Disorder; Relative’s relationship; Relative; To be diagnosed; Life with Borderline; Coping; Adapted your own life; Blame; Qualitative Analysis; Professional; Borderline personlighetsstörning; Anhörigsskap; Anhörig; Att få diagnos; Livet med Borderline; Anpassa sitt eget liv; Skuld; Kvalitativ analys; professionell; Social welfare/social pedagogics; Social omsorg/socialpedagogik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4045

  A person with borderline personality disorder, which is a mental illness, can be described as emotionally instable. As a relative of a person with borderline personality disorder one often feels a sense of despair, anxiety and fear. The essay’s purpose was to get an understanding of what it means to be a relative of a person with borderline personality disorder. We wanted to see the relative’s relationship from two perspectives, both from the relative’s perspective and from the professional’s perspective. The essay was a qualitative study with a phenomenological approach. The results were structured into five themes. These were: Growing up, To be diagnosed, Life with borderline, The present, and The future. The results were analyzed against coping. A qualitative analysis was conducted. The results showed that life as a relative of a person with borderline personality disorder in many cases can be stressful. For example, they adapted their own life very much. Blame from the healthcare system and from the surrounding environment seemed to be a prominent feature of the family.   ===   En person med borderline personlighetsstörning, som är en psykisk sjukdom, kan beskrivas som emotionell instabil. Som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning kan man känna oro, rädsla och förtvivlan. Uppsatsens syfte var att få förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med borderline personlighetsstörning. Anhörigskapet studeras från två perspektiv: dels från anhörigas och dels från professionellas. Uppsatsen var en kvalitativ studie och hade en fenomenologisk ansats. Resultatet strukturerades i fem teman: Uppväxt, Att få diagnosen, Livet med borderline, Nutid och Framtid. Resultatet analyserades mot copingbegreppet. En kvalitativ analys genomfördes. Resultatet visade att livet som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning i många fall kan vara påfrestande då de till exempel fick anpassa sitt eget liv. Skuldbeläggande från sjukvården och från omgivningen verkade vara en återkommande erfarenhet.