Dricksvattenprovtagning i enskilda vattentäkter med närhet till nedlagda deponier : En fallstudie i Karlstads kommun

• Main Author: Schyllander, Josefin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) 2015
• Subjects: Deponi; lakvatten; förorening; grundvattenförorening; XOC; dricksvatten; enskild vattentäkt; dricksvattenkvalitet; dricksvattenprovtagning; tungmetaller
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36347

Nedlagda deponier klassificeras som potentiellt förorenade områden. Detta eftersom avfallsmassorna i en nedlagd deponi kan sprida föroreningar till den omgivande miljön även efter driftfasen. Äldre nedlagda deponier utgör generellt ett högre miljöhot än deponier i drift eller deponier avslutade i modern tid i och med att de omfattas av ett lägre miljöskydd. De äldre nedlagda deponierna saknar skyddsbarriärer i under- och överliggande lager, är ofta olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse och har obefintlig övervakning och behandling av lakvattnet. Spridning av lakvatten från deponierna med grundvattnet som recipient har pekats ut som den enskilt största risken förknippad med äldre nedlagda deponier. Via grundvattnet kan sedan föroreningar från deponin spridas advektivt till vattentäkter där råvattnet används som dricksvatten. Innehållet i lakvatten från nedlagda kommunala deponier spänner över ett brett spektra av ämnen som figurerat i samhället under driftsfasen samt ämnenas nedbrytningsprodukter. Avfallet består till största del av organiskt material vilket triggar nedbrytningsprocesser som förändrar avfallsmassornas och lakvattnets karaktär i takt med deponins åldrande. Även rådande förhållanden i matrisen och deponeringsteknik inverkar på vilka ämnen som uppträder i lakvattnet. Därför krävs information om när deponin varit i drift, vad som deponerats och hur deponin sköttes för att avgöra vilka föroreningar som är förknippade med deponin.   I detta arbete har dricksvattenkvaliteten i åtta brunnar i Karlstads kommun inom en radie av 500 meter från nedlagda deponier undersökts. Den litteraturstudie som föranledde provtagningen mynnade ut i ett provtagningsprogram som sedan anpassades till deponiernas unika karaktär och analysföretagets tillgängliga provtagningspaket. Sammantaget analyserades dricksvattnen för över 100 parametrar i kategorierna tungmetaller, organiska ämnen med antropogent ursprung och allmänkemiska parametrar. Resultatet utvärderades utgående från Livsmedelsverkets normer för dricksvattenkvalitet samt utifrån SGU bedömningsgrunder för grundvattenkvalitet. Sammantaget kunde ingen påverkan från deponin påvisas i fyra av de åtta brunnarna. I övriga brunnar kunde påverkan från deponin inte uteslutas då dricksvattnet uppvisar tecken på antropogen påverkan. Dock är det i dessa fall svårt att utesluta andra ursprung till de uppmätta halterna. Inget av de åtta dricksvatten bedömdes innebära någon hälsorisk att konsumera.