Gräsbränder i Sverige 1998-2012 : En kartläggning av variationer i tid och rum

Gräsbränder är ett återkommande problem i hela Sverige och kan påverka både egendom och människor. Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av gräsbränder. Det kan vara väder/klimat, mänsklig påverkan, typ av gräs och antändningsmedel. I denna studie är målet att kartlägga vart det sker fles...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Olsson, Marika
Format: Others
Language:Swedish
Published: Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34980
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-34980
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Grass fire
wildfire
risk management and mapping of grassfire
Gräsbrand
vegetationsbrand
riskhantering och kartläggning av gräsbränder
Social Sciences Interdisciplinary
Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
spellingShingle Grass fire
wildfire
risk management and mapping of grassfire
Gräsbrand
vegetationsbrand
riskhantering och kartläggning av gräsbränder
Social Sciences Interdisciplinary
Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Olsson, Marika
Gräsbränder i Sverige 1998-2012 : En kartläggning av variationer i tid och rum
description Gräsbränder är ett återkommande problem i hela Sverige och kan påverka både egendom och människor. Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av gräsbränder. Det kan vara väder/klimat, mänsklig påverkan, typ av gräs och antändningsmedel. I denna studie är målet att kartlägga vart det sker flest gräsbränder i Sverige, varför de sker och när säsongen startar och slutar. Ett annat mål med studien är att undersöka hur utsatta kommuner ser på och hanterar problemet med gräsbränder. Slutligen var syftet också att undersöka om framtida klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsituationen i Sverige. För att svara på studiens mål valdes att använda en statistisk undersökning som bygger på insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det genomfördes även två intervjuer med kommunanställda, en från en kommun i södra Sverige och en från en kommun i norra Sverige. Intervjudata analyserades utifrån en innehållsanalys. Slutligen användes även vetenskaplig litteratur  och studier av klimatscenarier för att undersöka klimatförändringars roll för vegetationsbränder.  Resultaten av studien visar att det är Göteborg som är den kommun där flest gräsbränder sker, därefter kommer Stockholm, Halmstad och Borås. Västra Götaland är det län som drabbas mest frekvent av gräsbränder i Sverige och även det län som störst gräsbränder sker. Det är däremot Halland som har flest gräsbränder sett till antal bränder per capita Den vanligaste kända orsaken till gräsbränder är eldning av gräs men det finns också en stor andel där orsaken är okänd. Vid intervjuerna framkom att gräsbränder anses som ett litet problem och att kommunernas sätt att hantera dem är bra. Däremot kan ett problem med gräsbränder anses vara att det kan ta tid från andra räddningsuppdrag som kommunen har. Intervjuerna visar även att det finns en potential för att via utbildning och information till invånare minska antalet gräsbränder i kommunerna. Klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsutvecklingen i Sverige. Om luftfuktigheten kommer att öka, vilket scenarier visar, anses gräsbrandsrisken minska i form av färre branddagar, men det kan dock bli intensivare gräsbränder på grund av en längre växtsäsong och därmed en större mängde bränsle. === Grass fires are a recurrent problem throughout Sweden and can affect both property and people. There are factors that influence the emergence of grass fires. It could be the weather / climate, human impact, the type of grass and ignition agents. In this study, the goal is to identify where most grass fires occur in Sweden, why they occur, and when the season starts and ends. Another goal of the study is to examine how vulnerable municipalities manage and look at the problem of grass fires. Finally, the goal was also to investigate whether future climate change may affect the grass fire situation in Sweden. To answer the purpose of the study a statistical survey was made based on emergency response data from the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB). There were also two interviews made with municipal employees, one from a municipality in southern Sweden and one from a municipality in northern Sweden. The interview data were analyzed with content analysis. Finally, research literature and scenario studies were used to study the role of climate change for vegetation fires.  The results of the study show that Gothenburg is the municipality where most grass fires occur, followed by Stockholm, Halmstad and Borås. Västra Götaland is the county having most frequent grass fires in Sweden, and is also the county where the greatest grass fires occur. Is, however, the county of Halland which has most grass fires, seen as fires per capita. The most common known cause of grass fires is burning of grass, but there is also a large proportion of fires for which the cause is unknown.  The interviews revealed that grass fires are considered a minor problem and that the municipalities’ way of dealing with them is good. However, one problem with grass fires, considered by the municipalities is that they may take time and resources away from other rescue missions. The interviews also showed that there is a potential for teaching of residents, as a way to reduce the number of grass fires in the municipalities. Climate change may affect grass fire development in Sweden. If humidity will increase grass fire risk is considered to decrease because of less frequent fire-days, but grass fires may become more intense due to longer growth season and therefore a great amount of fuel. 
author Olsson, Marika
author_facet Olsson, Marika
author_sort Olsson, Marika
title Gräsbränder i Sverige 1998-2012 : En kartläggning av variationer i tid och rum
title_short Gräsbränder i Sverige 1998-2012 : En kartläggning av variationer i tid och rum
title_full Gräsbränder i Sverige 1998-2012 : En kartläggning av variationer i tid och rum
title_fullStr Gräsbränder i Sverige 1998-2012 : En kartläggning av variationer i tid och rum
title_full_unstemmed Gräsbränder i Sverige 1998-2012 : En kartläggning av variationer i tid och rum
title_sort gräsbränder i sverige 1998-2012 : en kartläggning av variationer i tid och rum
publisher Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper
publishDate 2015
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34980
work_keys_str_mv AT olssonmarika grasbranderisverige19982012enkartlaggningavvariationeritidochrum
AT olssonmarika grassfireinsweden19982012amappingofthevariationsintimeandspace
_version_ 1718604716651315200
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-349802018-01-12T05:09:37ZGräsbränder i Sverige 1998-2012 : En kartläggning av variationer i tid och rumsweGrass fire in Sweden 1998-2012 : A mapping of the variations in time and spaceOlsson, MarikaKarlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper2015Grass firewildfirerisk management and mapping of grassfireGräsbrandvegetationsbrandriskhantering och kartläggning av gräsbränderSocial Sciences InterdisciplinaryTvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskapGräsbränder är ett återkommande problem i hela Sverige och kan påverka både egendom och människor. Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av gräsbränder. Det kan vara väder/klimat, mänsklig påverkan, typ av gräs och antändningsmedel. I denna studie är målet att kartlägga vart det sker flest gräsbränder i Sverige, varför de sker och när säsongen startar och slutar. Ett annat mål med studien är att undersöka hur utsatta kommuner ser på och hanterar problemet med gräsbränder. Slutligen var syftet också att undersöka om framtida klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsituationen i Sverige. För att svara på studiens mål valdes att använda en statistisk undersökning som bygger på insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det genomfördes även två intervjuer med kommunanställda, en från en kommun i södra Sverige och en från en kommun i norra Sverige. Intervjudata analyserades utifrån en innehållsanalys. Slutligen användes även vetenskaplig litteratur  och studier av klimatscenarier för att undersöka klimatförändringars roll för vegetationsbränder.  Resultaten av studien visar att det är Göteborg som är den kommun där flest gräsbränder sker, därefter kommer Stockholm, Halmstad och Borås. Västra Götaland är det län som drabbas mest frekvent av gräsbränder i Sverige och även det län som störst gräsbränder sker. Det är däremot Halland som har flest gräsbränder sett till antal bränder per capita Den vanligaste kända orsaken till gräsbränder är eldning av gräs men det finns också en stor andel där orsaken är okänd. Vid intervjuerna framkom att gräsbränder anses som ett litet problem och att kommunernas sätt att hantera dem är bra. Däremot kan ett problem med gräsbränder anses vara att det kan ta tid från andra räddningsuppdrag som kommunen har. Intervjuerna visar även att det finns en potential för att via utbildning och information till invånare minska antalet gräsbränder i kommunerna. Klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsutvecklingen i Sverige. Om luftfuktigheten kommer att öka, vilket scenarier visar, anses gräsbrandsrisken minska i form av färre branddagar, men det kan dock bli intensivare gräsbränder på grund av en längre växtsäsong och därmed en större mängde bränsle. Grass fires are a recurrent problem throughout Sweden and can affect both property and people. There are factors that influence the emergence of grass fires. It could be the weather / climate, human impact, the type of grass and ignition agents. In this study, the goal is to identify where most grass fires occur in Sweden, why they occur, and when the season starts and ends. Another goal of the study is to examine how vulnerable municipalities manage and look at the problem of grass fires. Finally, the goal was also to investigate whether future climate change may affect the grass fire situation in Sweden. To answer the purpose of the study a statistical survey was made based on emergency response data from the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB). There were also two interviews made with municipal employees, one from a municipality in southern Sweden and one from a municipality in northern Sweden. The interview data were analyzed with content analysis. Finally, research literature and scenario studies were used to study the role of climate change for vegetation fires.  The results of the study show that Gothenburg is the municipality where most grass fires occur, followed by Stockholm, Halmstad and Borås. Västra Götaland is the county having most frequent grass fires in Sweden, and is also the county where the greatest grass fires occur. Is, however, the county of Halland which has most grass fires, seen as fires per capita. The most common known cause of grass fires is burning of grass, but there is also a large proportion of fires for which the cause is unknown.  The interviews revealed that grass fires are considered a minor problem and that the municipalities’ way of dealing with them is good. However, one problem with grass fires, considered by the municipalities is that they may take time and resources away from other rescue missions. The interviews also showed that there is a potential for teaching of residents, as a way to reduce the number of grass fires in the municipalities. Climate change may affect grass fire development in Sweden. If humidity will increase grass fire risk is considered to decrease because of less frequent fire-days, but grass fires may become more intense due to longer growth season and therefore a great amount of fuel.  Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34980application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess