Energiprestanda för lågenergihus : Hur bra stämmer de projekterade energivärdena?

• Main Author: Johansson, Martin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) 2014
• Subjects: Passivhus; lågenergihus; projekterade värden; energieffektiva byggnader
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32516

År 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvändning. För att lyckas med Sveriges mål med att sänka energiintensiteten med 20 % till år 2020 kommer lågenergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts så många lågenergibyggnader jämfört med nybyggda hus som under år 2012. Enligt en rapport hade nästan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lågenergihus i Sverige avvikelser från det projekterade energivärdet jämfört med det verkliga värdet när byggnaden väl hade tagits i drift.   Studien har utgått ifrån Peabs byggprojekt i Division Väst där lågenergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivån i byggbranschen genom att kartlägga hur bra energieffektiva hus klarar de projekterade värdena. Målsättningen har varit att kunna redovisa faktorer och förslag till förbättringar för att minimera avvikelser mellan projekterade och verkliga energivärden.   Genom berörda aktörer för de olika byggprojekten har data samlats in. Studien har därefter behandlat och beräknat eventuella avvikelser för projekten. Ett projekt, Barkassen 15, har även byggts upp i energiberäkningsprogrammet VIP-Energy. Utifrån ett grundfall har flera faktorer så som tappvarmvatten, hushållsenergi, COP, luftflöden mm ändrats och deras utslag på den totala energianvändningen har analyserats.   Resultat visar att 67 % av examensarbetets projekt har avvikelser i projekterat värde jämfört mot det verkliga. 2 av 6 projekt ligger inom felmarginalerna. Flödet på frånluftsvärmepumpen, hushållsenergin samt COP på frånluftsvärmepumpen gav störst utslag på den specifika energianvändningen för Barkassen 15. Ändrades flödet från projekterat värde till det uppmätta flödet ökade den specifika energianvändningen från 71 till 90 kWh/m2, år.   Slutsatsen som kan göras är att det finns många felkällor vid en projektering. Framförallt har brukaren en stor påverkan på energianvändningen. Examensarbetet visar också på svårigheter med att projektera värmesystem med COP. Genom att utforma krav på VVS-konsulter och projektörer att delta under garantitiden skulle ge erfarenhetsåterföring samt ökad kunskap om värmesystemen. Att införa fler mätpunkter i en byggnad hade underlättat för att utläsa vad som orsakar eventuella avvikelser, om det är brukaren eller installationer.