Att identifiera och stödja barn som anhöriga inom primärvården

• Main Author: Karlsson, Åsa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: 2014
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31260

Samhället har ett ansvar för att prioritera barnen då dessa är en sårbar grupp. En mångfald av studier visar på att flertalet av barn som lever med föräldrar med svårigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohälsa både på kort och på lång sikt. Detta förhållande ledde till att nya bestämmelser infördes den 1 januari 2010 bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsäkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebär att hälso- och sjukvårdpersonal särskilt bör uppmärksamma barnen och stärka barnens rätt till information, råd och stöd då barnets förälder eller vårdnadshavare har fysiska eller psykiska svårigheter i sådan allvarlig grad att det påverkar den vuxnes föräldraförmåga. Inför lagändringen gjordes inom olika verksamheter en kartläggning som visade att nästan ingen verksamhet hade den beredskap, kunskap eller de rutiner som krävdes för att kunna motsvara lagens krav. Hittills är psykiatrin den verksamhet som kommit längst i arbetet med att implementera lagen. Inom den somatiska vården verkar arbetet ha gått långsammare och enligt Socialstyrelsen har framförallt primärvården varit svåra att få med i utvecklingsarbetet.    Med ovanstående som bakgrund har en enkätstudie utförts inom primärvården i Värmland.  Studiens syfte var att undersöka om personal inom primärvården i Värmland arbetar för att identifiera och stödja barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning/störning, allvarlig fysisk sjukdom/skada eller alkohol/drogmissbruk. Urvalet till studien var ett totalurval som innefattade alla distriktsläkare och distriktssköterskor vid landstingets vårdcentraler i Värmland. Den slutgiltiga studiepopulationen kom att bestå av 124 respondenter. Resultatet visar att en stor del av primärvårdspersonalen inte har kännedom om lagen från den 1 januari 2010, att hälso- och sjukvårdspersonal särskilt bör uppmärksamma barn som  anhöriga och erbjuda dem information, råd och stöd. I dagsläget blir sannolikt en stor del av barn som är anhöriga inte identifierade och i ännu mindre grad, erbjudna information, råd och stöd inom primärvården i Värmland. Resultatet visade också att distriktsläkarna i högre grad identifierar den aktuella patientgruppen och även diskuterar barnets behov av stöd samt att distriktssköterskorna i något högre grad verkställer åtgärder kring barnet. Därtill pekar resultatet på att personal som arbetar helt eller delvis inom barnhälsovård i högre utsträckning både identifierar, diskuterar och verkställer barn som anhörigas behov. Liksom i tidigare kartläggningar visade även denna studie att primärvården har ett svagt intresse för att delta i arbetet kring den aktuella målgruppen. Samtidigt framkom också att det inom primärvården i Värmland arbetar personal som har ett engagemang och en vilja, att under rätt förutsättningar arbeta för att barns rättigheter inom primärvården ska tillgodoses. Personalen anser att primärvården behöver mer resurser, bättre styrning, utbildning och utarbetade samverkansstrukturer för att arbetet med att identifiera och stödja barn som anhöriga ska kunna utvecklas. Mot bakgrund av studiens resultat föreslås en handlingsplan som innebär ett samarbete mellan vårdcentral och familjecentral där familjecentralen får utgöra arenan för fortsatt stöd. Att använda och utveckla familjecentralernas verksamhet för detta ändamål skulle kunna ses som ett effektivt arbetssätt där barnkompetens och erfarenheter av samverkan kring barn och familjer tas tillvara. Detta alternativa arbetssätt bör utredas vidare.   === The society have a responsibility to take care of and to prioritize vulnerable children. Several studies show that the majority of children who live with impaired parents have an increased risk of both short and long term illness themselves. As a consequence a new text was introduced into the Swedish health law January 1st 2010 that concerns children as relatives. This legal text means that health care professionals should pay particular attention to the children and strengthen children's right to get information, advice and support when their parents or guardians have physical or psychological difficulties that affect their parenting. Before the legal text was introduced an inspection of different clinical departments was performed, showing that almost no departments were prepared or had the knowledge and routines needed to meet the legal requirements. Until now the psychiatric departments are in the front for implementing the law, while somatic departments are slower implementers and according to the National Board of Health and welfare primary care in specific seems to have difficulties to change their management. With this as a background, a survey was conducted in primary healthcare in Värmland County. The study aimed at examining if the staff in the primary care in Värmland does work to identify and support children of parents with a mental disability / retardation, severe physical illness / injury, or alcohol / drug abuse. The study population was a total sample of staff in all primary care units in the county Council of Värmland. The final study population consisted of 124 responders.   The result of the study shows that a majority of the staff in the primary care was not aware of the law from 1 January 2010, inclining that health care personnel should pay particular attention to children as relatives and provide them with information, advice and support. So with high probability a majority of the described children will currently not be identified or even less provided with information, advice or support in the primary care in Värmland.   The results also show that the physicians significantly more often identify this group of children and also discuss their needs while the nurses more often effectuate measures to help these children (not significant). The results moreover pinpoint that staff who work full time or part time in the children’s health care more often identify, discuss and effect measures meeting the needs of children as relatives compared to the staff that general work in the health care center .   In accordance with earlier inspections this study shows that the primary care have a weak interest to participate in management change, when it comes to this target group of children. At the same time it appears that in the primary care in Värmland county we can find personnel that have the commitment and willingness, that under the right conditions, to work to enforce the rights of children in primary care. The staff believes that the primary care needs more resources, better governance, education, and elaborated collaboration structures if the work to identify and support children as relatives should be possible.   In relation to the study result a plan for implementation is suggested, which involves collaboration between the Health Care Center and the Family Centre, where the Family Center will be the arena for offering support. To use and develop Family Centers for this purpose could be seen as an effective way to use an arena, where the experience of working in collaboration with children and families already exists, an idea worth to further investigate and develop.