Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
2008
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1855 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-1855 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-18552013-01-08T13:17:18ZDelgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivaresweNordenborg, MarcusOhlsson, Per-OlaKarlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT2008DelgivningKronofogdenStämningsmanSpikningLAW/JURISPRUDENCERÄTTSVETENSKAP/JURIDIKVi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut. Vi har även utfört ett antal intervjuer med relevanta representanter från Polisen samt Kronofogdemyndigheten. Slutsatsen vi kommit fram till är att Kronofogdemyndigheten agerar på gränsen av vad som möjligen är tillåtet när de ger ut detta särskilda förordnande till sina delgivare. Vi menar dock att om Polisen skulle godkänna de ansökningar om stämningsmannaförordnande som Kronofogden hos dessa ansökt om, och som de faktiskt har möjlighet att göra, skulle båda myndigheterna tjäna på detta förfarande. Delgivarna skulle agera klart inom lagens ramar och delgivningsverksamheten hos Kronofogden skulle både bli mer kostnads- och tidseffektiv. Även Polisens organisation skulle bli mer kostnadseffektiv och mer vikt skulle kunna läggas på strikta polisiära uppgifter, såsom att lösa brott istället för att dela ut posten. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1855application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Delgivning Kronofogden Stämningsman Spikning LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK |
spellingShingle |
Delgivning Kronofogden Stämningsman Spikning LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK Nordenborg, Marcus Ohlsson, Per-Ola Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare |
description |
Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut. Vi har även utfört ett antal intervjuer med relevanta representanter från Polisen samt Kronofogdemyndigheten. Slutsatsen vi kommit fram till är att Kronofogdemyndigheten agerar på gränsen av vad som möjligen är tillåtet när de ger ut detta särskilda förordnande till sina delgivare. Vi menar dock att om Polisen skulle godkänna de ansökningar om stämningsmannaförordnande som Kronofogden hos dessa ansökt om, och som de faktiskt har möjlighet att göra, skulle båda myndigheterna tjäna på detta förfarande. Delgivarna skulle agera klart inom lagens ramar och delgivningsverksamheten hos Kronofogden skulle både bli mer kostnads- och tidseffektiv. Även Polisens organisation skulle bli mer kostnadseffektiv och mer vikt skulle kunna läggas på strikta polisiära uppgifter, såsom att lösa brott istället för att dela ut posten. |
author |
Nordenborg, Marcus Ohlsson, Per-Ola |
author_facet |
Nordenborg, Marcus Ohlsson, Per-Ola |
author_sort |
Nordenborg, Marcus |
title |
Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare |
title_short |
Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare |
title_full |
Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare |
title_fullStr |
Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare |
title_full_unstemmed |
Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare |
title_sort |
delgivning : en fråga om stämningsmannabehörighet för kronofogdens delgivare |
publisher |
Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
publishDate |
2008 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1855 |
work_keys_str_mv |
AT nordenborgmarcus delgivningenfragaomstamningsmannabehorighetforkronofogdensdelgivare AT ohlssonperola delgivningenfragaomstamningsmannabehorighetforkronofogdensdelgivare |
_version_ |
1716515198724997120 |