Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare

Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Nordenborg, Marcus, Ohlsson, Per-Ola
Format: Others
Language:Swedish
Published: Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT 2008
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1855
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-1855
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kau-18552013-01-08T13:17:18ZDelgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivaresweNordenborg, MarcusOhlsson, Per-OlaKarlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT2008DelgivningKronofogdenStämningsmanSpikningLAW/JURISPRUDENCERÄTTSVETENSKAP/JURIDIKVi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning.   Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut. Vi har även utfört ett antal intervjuer med relevanta representanter från Polisen samt Kronofogdemyndigheten.   Slutsatsen vi kommit fram till är att Kronofogdemyndigheten agerar på gränsen av vad som möjligen är tillåtet när de ger ut detta särskilda förordnande till sina delgivare. Vi menar dock att om Polisen skulle godkänna de ansökningar om stämningsmannaförordnande som Kronofogden hos dessa ansökt om, och som de faktiskt har möjlighet att göra, skulle båda myndigheterna tjäna på detta förfarande. Delgivarna skulle agera klart inom lagens ramar och delgivningsverksamheten hos Kronofogden skulle både bli mer kostnads- och tidseffektiv. Även Polisens organisation skulle bli mer kostnadseffektiv och mer vikt skulle kunna läggas på strikta polisiära uppgifter, såsom att lösa brott istället för att dela ut posten. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1855application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Delgivning
Kronofogden
Stämningsman
Spikning
LAW/JURISPRUDENCE
RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
spellingShingle Delgivning
Kronofogden
Stämningsman
Spikning
LAW/JURISPRUDENCE
RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
Nordenborg, Marcus
Ohlsson, Per-Ola
Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
description Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning.   Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut. Vi har även utfört ett antal intervjuer med relevanta representanter från Polisen samt Kronofogdemyndigheten.   Slutsatsen vi kommit fram till är att Kronofogdemyndigheten agerar på gränsen av vad som möjligen är tillåtet när de ger ut detta särskilda förordnande till sina delgivare. Vi menar dock att om Polisen skulle godkänna de ansökningar om stämningsmannaförordnande som Kronofogden hos dessa ansökt om, och som de faktiskt har möjlighet att göra, skulle båda myndigheterna tjäna på detta förfarande. Delgivarna skulle agera klart inom lagens ramar och delgivningsverksamheten hos Kronofogden skulle både bli mer kostnads- och tidseffektiv. Även Polisens organisation skulle bli mer kostnadseffektiv och mer vikt skulle kunna läggas på strikta polisiära uppgifter, såsom att lösa brott istället för att dela ut posten.
author Nordenborg, Marcus
Ohlsson, Per-Ola
author_facet Nordenborg, Marcus
Ohlsson, Per-Ola
author_sort Nordenborg, Marcus
title Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
title_short Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
title_full Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
title_fullStr Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
title_full_unstemmed Delgivning : En fråga om stämningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
title_sort delgivning : en fråga om stämningsmannabehörighet för kronofogdens delgivare
publisher Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
publishDate 2008
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1855
work_keys_str_mv AT nordenborgmarcus delgivningenfragaomstamningsmannabehorighetforkronofogdensdelgivare
AT ohlssonperola delgivningenfragaomstamningsmannabehorighetforkronofogdensdelgivare
_version_ 1716515198724997120