| Summary: | Sammanfattning Det här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande. Studien har försökt skapa ett rum runt författarna, genom ett urval av deras texter, där texterna kan relateras till varandra. Det här rummet avspeglar ett försök till att återföra tolkningar av texterna till texternas ursprungliga sammanhang. Hos Piaget finns synen på att all kunskap är evigt föränderlig och omformbar. Om Vygotskijs syn på lärandet placeras i sitt sammanhang av dialektik, framgår det att lärandet hos individen har en del i så väl reproduktion som produktion. Här blir också Vygotskijs syn på människans kreativitet och fantasi betydelsefull i förståelsen av lärandet. Det här kan relateras till Piagets konstruktivistiska syn på lärandet, där lärandet gestaltar sig som att förstå genom att upptäcka och skapa egna samband. KEYWORDS: Piaget, Vygotskij, Kunskap, Förståelse, Dialektik. === Abstract This work constitutes a study of the respective theories concerning the individual growth and development of knowledge according to Jean Piaget and Lev Vygotsky. Piaget’s and Vygotsky’s respective views have in other works been interpreted mostly as being each others opposites. Rather than opposing the two, this study has tried to combine the two or at least relate the two to each other in looking at the construction or development of knowledge of the individual. Vygotsky on the one hand, in analysing the growth of knowledge, concentrates on the processes in the surroundings of the individual, but not exclusively. Piaget on the other hand in analysing the growth of knowledge looks at what goes on inside the individual, but not exclusively. This works has tried to focus on certain elements that would recreate some pieces of the original context for Piaget’s and Vygotsky’s respective work on the subject. In looking at Piaget’s views it becomes clear that all knowledge is in a state of perpetual evolution. By placing Vygotsky’s view on learning and the growth of knowledge of the individual within an original context of dialectics, it becomes clear that learning has two distinctive properties that cannot be overlooked: Learning is a process of production and reproduction. Here, Vygotsky’s views on the roles played by creativity and imagination within human thinking become important elements of understanding the process of learning. This can be related to Piaget’s constructivist view, that learning takes place within a process of discovery and invention. KEYWORDS: Piaget, Vygotsky, Knowledge, Understanding, Dialectics,
|
|---|
