| Summary: | Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify. De lyssnar på ett medvetet sätt på bland annat musikens uppbyggnad och musikernas skicklighet. Om och i vilken utsträckning ungdomarna privat lyssnar på samma typ av musik som de spelar på sina lektioner och om de påverkats i sitt privata lyssnande av undervisningen beror på en mängd olika faktorer och därför presenteras de fem ungdomarnas historier delvis var för sig. Resultatet visar också att det finns många olika skäl till att spela på musik-/kulturskolan, och att dessa olika skäl påverkar hur viktigt förhållandet mellan den spelade repertoaren och det privata lyssnandet blir för eleven. Slutligen presenteras och diskuteras två olika pedagogiska perspektiv på hur musiklärare kan förhålla sig till elevernas musiklyssning och förhållande till den på lektionerna spelade repertoaren. === This study aims to investigate private music listening habits and how they relate to the personal music-making among high school students who take instrumental lessons at community schools of music and culture, and how these habits are affected by instrumental teaching. The theoretical perspective comes from the sociologist Thomas Ziehe and is about how young people build up their identities in contemporary society. As a background to the study, previous research on young people's music listening and research on community schools of music and culture is presented. The study consists of five qualitative research interviews with high school students in a Swedish town. The results show that young people spend much of their free time listening to music, and that the main source of music today is Spotify. They listen in a conscious way, for example at the musical structure and the musicians' skills. Whether and to what extent young people privately listen to the same type of music that they play in their lessons and whether the teaching has influenced them in their private listening depends on a variety of factors. Therefore, the stories of the five young people are partially presented separately. The results also show that there are different reasons to study at a community school of music and culture, and that these reasons affect how important the relationship between the repertoire and the private listening habits is for each student. Finally, two different pedagogical perspectives on how teachers can relate to students' music listening habits, and their relationship to the repertoire being played at the lessons, are presented and discussed.
|
|---|
