Is there a link between forestry and the decline of the freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera in central Sweden?

• Main Author: Jensen, Alice
• Format: Others
• Language: English
• Published: Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper 2007
• Subjects: ecology; forestry; Sweden; mussel; freshwater pearl mussel; GIS; ekologi; skogsbruk; Sverige; mussla; flodpärlmussla; Biology; Biologi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1220

The freshwater pearl mussel, Margaritifera margaritifera, is a species in decline throughout its entire range in Europe and North America. In Sweden, the species has disappeared from one third of the watercourses it was found in a century ago, and recruitment occurs in only one third of the approximately 400 populations of mussels remaining. Changes to a watercourse induced by forestry are seen to be among the causes of decline, though there is little direct evidence. This study used GIS to determine various aspects of land cover in the catchment areas of 25 mussel populations in Western Värmland, Sweden. The road network, percentage of different land covers, and forest age were examined at four scales: whole catchment, subcatchment (up to nearest sediment trap), 250m and 100m streamside corridors. Streams containing populations of recruiting mussels had significantly fewer road crossings than streams with non-recruiting populations, perhaps due to increased sedimentation of streams in connection to road crossings. Recruiting mussels were found in catchments with more forest of age class 4-40 years, and significance increased as the scale of analysis was reduced. Almost all other age classes were insignificant. Reasons for these relationships are proposed, which include the larger proportion of birch in young forest (which provide more easily degradable material than conifer needles); and the higher acidity of soils in conifer forests, which increases with forest age and can be detrimental to mussels. === Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera, visar en kraftig nedgång i hela sitt utbredning-område i Europa och Nordamerika. I Sverige har arten försvunnit från en tredjedel av alla vattendrag som den fanns i för hundra år sedan, och rekrytering sker bara i en tredjedel av de cirka 400 återstående populationerna. Förändringar i vattendrag, som en följd av skogsbruk, ses som en orsak till nedgången, dock finns det föga bevis. GIS användes för att undersöka olika aspekter av markslag i avrinningsområden för 25 musselpopulationer i västra Värmland. Vägnätet, procentandel av olika markslagtyper och skogsålder undersöktes på fyra nivåer: hela avrinningsområdet, avrinningsområdet uppströms till närmaste sedimentfälla och med 250m respektive 100m zoner runt bäcken. Vattendrag med rekryterande populationer hade signifikant färre vägkorsningar än vattendrag utan rekrytering, kanske på grund av ökad sedimentation i vattendrag där vägar korsar dem. Rekryterande populationer fanns i avrinningsområden med mer skog i åldersklass 4-40 år, och detta samband blev mer signifikant i och med lägre analysnivå. De flesta andra åldersklasserna uppvisade ingen signifikans. Förklaring till dessa samband föreslås bland annat vara större inslag av björk i ungskog, vilket ger ett lättare nedbrytbart material än barrträd, och den surare marken som förekommer med barrskog, vilken förvärras med skogsålder och därigenom kan vara skadlig för unga musslor.