| Summary: | Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling. Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram. Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju. Enkäten skickades till 50 personer och besvarades av 26 (52%). Tretton personer tillfrågades om intervjuer och tre deltog. Data från enkätstudien har bearbetats med beskrivande statistik samt sammanställningar. Data från intervjustudien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Enkätstudien visar att informanterna till någon del uppnått egen målsättning med rehabiliteringsprogrammet samt i många fall uppnått någon förändring i mat-, motions- , vila/avslappnings- och kognitiva/känslovanor. Av intervjuerna framkommer tre teman: att ha en målsättning före programmets start; att få balans i tillvaron under pågående program; förändring och att bibehålla balansen efter deltagandet i programmet. Resultatet visar att uppföljningen på informanternas hemorter skulle kunna förbättras. Konklusion: Studien visar att deltagandet i rehabiliteringsprogram för personer med övervikt och fetma kan innebära att gå in i ett förändringsarbete som leder till förändring av vane- och tankemönster kring mat, motion och avslappning. Det är dock viktigt att det finns ett kontinuerligt stöd, även i perioderna mellan och efter vistelserna vid en rehabiliteringsenhet som denna. Studiens resultat bör bidra till ökad kunskap vid utveckling av liknande program, bidra till utveckling av ökat stöd samt ge inspiration till framtida studier.
|
|---|
