| Summary: | Sveriges inträdelse i EU år 1995 har påverkat skatterätten. Särskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjätte mervärdesskattedirektivet. EG-rätten är direkt tillämplig i medlemsländerna och den har företräde framför nationella lagar. När en nationell lag strider mot en EG-rättslig bestämmelse, skall den nationella lagen inte tillämpas. EG-domstolen står för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna. Transaktioner är ett led av handlingar som ingår i ett stort sammanhang. Det finns olika typer av transaktioner som kan delas upp i förutsedda - och icke förutsedda skattetransaktioner. Den godtagbara typen av skatteplanering är en förutsedd skatteanpassad transaktion. Det är de icke förutsedda transaktionerna som utgör problem för lagstiftaren. Det är när dessa transaktioner utnyttjas till bristningsgränsen som det talas om skatteundanvikande förfarande. När en skattskyldig har flera olika alternativ att välja mellan som var och ett leder till olika skattekonsekvenser, kommer den skattskyldige att välja det alternativ som ger den lägsta skattebördan. Detta riskerar dock att ge upphov till olika typer av skatteplanering. I Sverige har vi lagen mot skatteflykt som har till syfte att motverka att icke förutsedda skatteanpassade transaktioner genomförs. Denna lag tillkom år 1981 och har tillämpats sedan dess, med undantag för åren 1992-1995 på grund av regeringsskifte. Lagen har under åren varit omdiskuterad, främst på grund av politiska skäl. Utöver skatteflyktslagen finns ytterligare ett sätt att motverka icke förutsedda skatteanpassade transaktioner, detta kan ske med tillämpning av genomsynsprincipen. Principen går ut på att handlingars verkliga innebörd, istället för dess formella, läggs till grund för taxering. Tillämpningen av denna princip har aktualiserats i ett antal avgöranden i Regeringsrätten. Syftet med denna uppsats var att undersöka om den svenska skatteflyktsklausulen respektive genomsynsprincipen är förenlig med de senaste årens domar från EG-domstolen gällande skatteflykt och förfarandemissbruk. Enligt vår tolkning är svaret på denna fråga ja. EG-domstolen har i ett antal domar från senare år redogjort för öppningar gällande lagstiftning i syfte att förhindra förfarandemissbruk och transaktioner som enbart har till syfte att undkomma skatt.
|
|---|
