| Summary: | Sammanfattning I uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos människor som är involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. På grund av otillräcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfälliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, våren -05) planer på att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begränsad del av kommunen. Tanken är att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, där avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen är det tänkt att man skall utvinna jordförbättringsmedel och biogas. Det nya systemet innebär att både privata fastighetsägare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som kräver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och så vidare. Projektet har fått EU bidrag, och kallas Life-projektet. Forskningsfrågan är vilka attityder några av de boende i detta område har till projektet. Undersökningen är en kvalitativ pilotstudie, vilken också syftar till att kunna utgöra underlag för en kommande större kvantitativ undersökning. Fem intervjuer gjordes på personer i särskilt urval, med hjälp av frågeguide. Urvalen gjordes efter en önskan om en så stor variation som möjligt av parametrar som olika ålder, kön, utbildning, yrke och så vidare. Intervjuerna kompletterades med brevväxlingsdokument (från brevväxling mellan några invånare och politiker), samt några publiceringar i NWT och VF som behandlade Life-projektet. Enligt vissa teorier så torde attityderna vara påverkade av bland annat urvalskriterierna som nämnts ovan, men också av andra faktorer som: andra attityder, livssituation, miljökunskaper, ideologier, och så vidare. I analysen framkommer att nästan alla intervjuade ställde sig positiva till att kommunen vill miljöanpassa avloppssystemet, men flera anser att placeringen är fel, dels på grund av oro för lukt och ökad trafik. De flesta respondenterna var också oroliga för den ekonomiska kostnaden. Resultatet visar dessutom att flera av de intervjuade hade fått en mycket negativ attityd till hur politikerna och projektledarna har hanterat projektet. Några ansåg att de blivit lurade och att politikerna/projektledaren varit nonchalanta. Avgörande för dessa attityder tycks vara de ansvarigas hantering av projektet, som bland annat innebar minimalt reellt inflytande för invånarna. Men troligen påverkar också en allmän attityd av missnöje och skepsis mot politiker och experter över lag. Misstänksamheten mot projektledare och politikernas uttalanden förstärker oron för exempelvis lukt och ekonomisk belastning. Några andra tyckte att informationen hade varit dålig och oro för ekonomisk belastning uttrycktes, men de uppgav inte att de kände sig lurade eller liknande, dessa personer var ej heller oroliga för lukt. En tolkning är att avståndet från reningsanläggningen kan vara avgörande för deras attityd, de bor lite längre bort och kanske tror de då sig inte bli berörda på samma sätt. Respondenterna tycktes över lag också ha relativt dålig kunskap om projektets tekniska och i sin förlängning miljöpåverkande egenskaper. Vilket i sig skulle kunna leda till att de, när det gäller miljöaspekten, endast nämnde lukt som ett tänkbart framtida miljöproblem. Attityderna till projektet är förändliga över tid. Inställningarnas framtida formulering är beroende av kommunens fortsatta hantering av projektet, nivå på anslutningsavgift, praktisk hantering av exempelvis kvarnar, nya kunskaper/erfarenheter och så vidare.
|
|---|
