Transformerade koordinater i referenssystemet SWEREF 99

Sverige är uppbyggt av fastigheter och en fastighet avgränsas med hjälp av punkter, exempelvis dubb i berg eller rör i mark. Fastighetsgränsers fysiska läge stämmer inte alltid överens med koordinaterna i referenssystemet, vilket resulterar i avvikelser. Genom åren har flera referenssystem använts o...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Håkansson, Linn, Herrström, Elenore
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8923
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hv-8923
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic SWEREF 99
surveying
GNSS
NRTK
fysical
deviation.
SWEREF 99
mätning
GNSS
NRTK
fysisk
avvikelse.
spellingShingle SWEREF 99
surveying
GNSS
NRTK
fysical
deviation.
SWEREF 99
mätning
GNSS
NRTK
fysisk
avvikelse.
Håkansson, Linn
Herrström, Elenore
Transformerade koordinater i referenssystemet SWEREF 99
description Sverige är uppbyggt av fastigheter och en fastighet avgränsas med hjälp av punkter, exempelvis dubb i berg eller rör i mark. Fastighetsgränsers fysiska läge stämmer inte alltid överens med koordinaterna i referenssystemet, vilket resulterar i avvikelser. Genom åren har flera referenssystem använts och vid varje byte genomförs en transformation mellan till- och frånsystemet. Idag är SWEREF 99 det mest tillämpade referenssystemet i Sverige vid mätning i plan. Syftet med studien var att utreda gränspunkter och stompunkter i del av området Ammenäs, Uddevalla kommun. Frågor som besvaras är: Hur väl stämmer de angivna, transformerade, koordinaterna i referenssystemet SWEREF 99 med gränspunkters och stompunkters fysiska läge? Vad kan vara orsaken till eventuella avvikelser? Påverkar eventuella avvikelser detpraktiska arbetet och vad kan de ge för effekter samt går det att komma till rätta med dem? Genom studien har både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpats. Den kvalitativa metoden har används för faktainsamling, både via litteratur och genom intervjuer samt mailkontakt med personal på Uddevalla kommun. Den kvantitativa metoden användes för inmätning av fastighetsgränser och stompunkter. Insamlad mätdata jämfördes med de angivna koordinaterna i referenssystemet SWEREF 99. Resultatet har visat att avvikelser finns mellan de fysiska gränspunkterna och de angivnakoordinaterna i referenssystemet SWEREF 99. Stompunkterna i området stämmer dock väl överens med referenssystemet och därför kan det uteslutas att stompunkterna i systemet gett upphov till gränsernas avvikelser. Under studien har det framkommit att spänningar existerade redan under 1940-talet och de har sedan följt med i de olika referenssystemsbyten som gjorts genom åren. Spänningar kan uppkomma vid sammankoppling av olika stomnät och ge upphov till avvikelser vid mätning. Stomnätet i området är etablerat efter att de första fastigheterna bildades. Inför transformationen till SWEREF 99 utfördes stödmätning endast på stompunkterna, sålunda har alla gränspunkter transformerats tillsammans med punkterna. För att komma tillrätta med gränsernas avvikelser krävs en ny transformation där stödmätning görs även på gränspunkter. Då avvikelserna inte påverkar det praktiska arbetet i Ammenäs finns dock inga planer på att en sådan process ska genomföras för området. === Sweden is made up of properties and a property is bounded by means of markings, such as stud in rock or pipes in the ground. The physical location of a property's bounds does not always correspond with the coordinates in the reference system, resulting in discrepancies. Through the years, several reference systems has been used, and with each change implemented, a transformation between the old and the new system is done. Today SWEREF 99 is the most applied reference system in Sweden when measuring in the plane.The purpose of this study was to investigate the boundary markers and reference points in part of the area of Ammenäs in Uddevalla municipality. Questions to be answered is: How well does the physical boundary markers and the reference points correspond with the transformed coordinates in the reference system SWEREF 99? What can be the cause ofdifferences? How do deviations affect the practical work with ordinances in the area and how can these be overcome? Through the study, both qualitative and quantitative methodology were applied. The qualitative method has been used for fact collection, both through literature and through interviews and e-mail contact with staff at Uddevalla municipality. The quantitative method was used for the measurement of property boundaries and reference points. Collected data were compared with the coordinates in the reference system SWEREF 99. The results have shown discrepancies between the physical boundary markers and the transformed coordinates in the reference system SWEREF 99. Reference points in the area are consistent with the reference system. The gist of the result is that reference points in part of the area has not given rise to the boundary deviations. The study has revealed that discrepancies existed already in the 1940s, the deviations have since followed in the different reference system changes made over the years. Discrepancies can occur at the interconnection of different core networks and can cause differences in the measurement. The reference network was established in the area after the first properties were formed. Before the SWEREF transition only support measurement on the reference points was performed. To deal with the discrepancies, a new transformation which also supports measurements at boundary markings are needed. Since the deviations do not affect the practical work in Ammenäs, such a process will not take place.
author Håkansson, Linn
Herrström, Elenore
author_facet Håkansson, Linn
Herrström, Elenore
author_sort Håkansson, Linn
title Transformerade koordinater i referenssystemet SWEREF 99
title_short Transformerade koordinater i referenssystemet SWEREF 99
title_full Transformerade koordinater i referenssystemet SWEREF 99
title_fullStr Transformerade koordinater i referenssystemet SWEREF 99
title_full_unstemmed Transformerade koordinater i referenssystemet SWEREF 99
title_sort transformerade koordinater i referenssystemet sweref 99
publisher Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik
publishDate 2015
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8923
work_keys_str_mv AT hakanssonlinn transformeradekoordinaterireferenssystemetsweref99
AT herrstromelenore transformeradekoordinaterireferenssystemetsweref99
AT hakanssonlinn transformedcoordinatesinthereferencesystemsweref99
AT herrstromelenore transformedcoordinatesinthereferencesystemsweref99
_version_ 1718183834226262016
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hv-89232016-02-09T05:11:20ZTransformerade koordinater i referenssystemet SWEREF 99sweTransformed coordinates in the reference system SWEREF 99Håkansson, LinnHerrström, ElenoreHögskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknikHögskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik2015SWEREF 99surveyingGNSSNRTKfysicaldeviation.SWEREF 99mätningGNSSNRTKfysiskavvikelse.Sverige är uppbyggt av fastigheter och en fastighet avgränsas med hjälp av punkter, exempelvis dubb i berg eller rör i mark. Fastighetsgränsers fysiska läge stämmer inte alltid överens med koordinaterna i referenssystemet, vilket resulterar i avvikelser. Genom åren har flera referenssystem använts och vid varje byte genomförs en transformation mellan till- och frånsystemet. Idag är SWEREF 99 det mest tillämpade referenssystemet i Sverige vid mätning i plan. Syftet med studien var att utreda gränspunkter och stompunkter i del av området Ammenäs, Uddevalla kommun. Frågor som besvaras är: Hur väl stämmer de angivna, transformerade, koordinaterna i referenssystemet SWEREF 99 med gränspunkters och stompunkters fysiska läge? Vad kan vara orsaken till eventuella avvikelser? Påverkar eventuella avvikelser detpraktiska arbetet och vad kan de ge för effekter samt går det att komma till rätta med dem? Genom studien har både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpats. Den kvalitativa metoden har används för faktainsamling, både via litteratur och genom intervjuer samt mailkontakt med personal på Uddevalla kommun. Den kvantitativa metoden användes för inmätning av fastighetsgränser och stompunkter. Insamlad mätdata jämfördes med de angivna koordinaterna i referenssystemet SWEREF 99. Resultatet har visat att avvikelser finns mellan de fysiska gränspunkterna och de angivnakoordinaterna i referenssystemet SWEREF 99. Stompunkterna i området stämmer dock väl överens med referenssystemet och därför kan det uteslutas att stompunkterna i systemet gett upphov till gränsernas avvikelser. Under studien har det framkommit att spänningar existerade redan under 1940-talet och de har sedan följt med i de olika referenssystemsbyten som gjorts genom åren. Spänningar kan uppkomma vid sammankoppling av olika stomnät och ge upphov till avvikelser vid mätning. Stomnätet i området är etablerat efter att de första fastigheterna bildades. Inför transformationen till SWEREF 99 utfördes stödmätning endast på stompunkterna, sålunda har alla gränspunkter transformerats tillsammans med punkterna. För att komma tillrätta med gränsernas avvikelser krävs en ny transformation där stödmätning görs även på gränspunkter. Då avvikelserna inte påverkar det praktiska arbetet i Ammenäs finns dock inga planer på att en sådan process ska genomföras för området. Sweden is made up of properties and a property is bounded by means of markings, such as stud in rock or pipes in the ground. The physical location of a property's bounds does not always correspond with the coordinates in the reference system, resulting in discrepancies. Through the years, several reference systems has been used, and with each change implemented, a transformation between the old and the new system is done. Today SWEREF 99 is the most applied reference system in Sweden when measuring in the plane.The purpose of this study was to investigate the boundary markers and reference points in part of the area of Ammenäs in Uddevalla municipality. Questions to be answered is: How well does the physical boundary markers and the reference points correspond with the transformed coordinates in the reference system SWEREF 99? What can be the cause ofdifferences? How do deviations affect the practical work with ordinances in the area and how can these be overcome? Through the study, both qualitative and quantitative methodology were applied. The qualitative method has been used for fact collection, both through literature and through interviews and e-mail contact with staff at Uddevalla municipality. The quantitative method was used for the measurement of property boundaries and reference points. Collected data were compared with the coordinates in the reference system SWEREF 99. The results have shown discrepancies between the physical boundary markers and the transformed coordinates in the reference system SWEREF 99. Reference points in the area are consistent with the reference system. The gist of the result is that reference points in part of the area has not given rise to the boundary deviations. The study has revealed that discrepancies existed already in the 1940s, the deviations have since followed in the different reference system changes made over the years. Discrepancies can occur at the interconnection of different core networks and can cause differences in the measurement. The reference network was established in the area after the first properties were formed. Before the SWEREF transition only support measurement on the reference points was performed. To deal with the discrepancies, a new transformation which also supports measurements at boundary markings are needed. Since the deviations do not affect the practical work in Ammenäs, such a process will not take place. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8923Local EXM504application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess