| Summary: | Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående. I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern. De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieus habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster. Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen. De berättade att ekonomin inte har varit ett större problem, men däremot var de missnöjda med att man inte tog hänsyn till deras psykiska ohälsa efter de hemska upplevelserna i deras hemland. Våra informanter menade även att det svenska språket, kulturen och arbetet är alla viktiga bakgrunder för att de ska kunna känna sig delaktiga i samhället. Genom vårt resultat kan vi dra slutsatser om att samhälleliga och politiska åtgärder måste tas när det gäller integrationsprocessen. Det första som borde göras är att förbättra emigranternas tillgång till psykiatrisk hjälp, med tanken på att deras psykiska ohälsa har haft största inverkan på deras integration. Detta menar informanterna när de berättar att de önskade stöd ifrån samhället för att kunna underlätta de förhållanden som de anser förbättrar deras välmående. En lyckad integration bör byggas på samspel mellan samhället och emigranten för att de ska kunna anpassa sig i samhället och detta är självklart en förutsättning för att befrämja emigranternas roller i samhället. === In recent times there has been a lot of debate on Syrian refugees who have immigrated to Sweden. The armed conflict in Syria is now in its fourth year. At least 120 000 people have died. The conflict has forced 9 million Syrians to flee and out of them 6.5 million are IDPs. The purpose of this study was to investigate the integration process of the Syrian immigrants, who have lived in Sweden for at least two years. We wanted to find out how they had experienced their first time in Sweden, how they perceive the support from the Swedish society and the factors that have had an impact on their wellbeing. In this essay we have used a qualitative method. Data was collected through interviews which dealt with the integration process based on Syrian immigrants´ perspective. To our interviews, we used an interview guide and we picked out three women and two men between the age 20 to 45 years. The theoretical basis was based on Bourdieu's habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatory and nostalgic groups and Franzens (1997) constructive and destructive patterns. Our results showed that the first time in Sweden was considered as a very difficult period for our informants. This was partly because of the fear of not being offered a Swedish residence permit, in turn this caused feelings of uncertainty in the refugee camps. They told us that the economy has not been a major problem, however, they were unhappy with that lack of consideration about their mental illness after the terrible experiences in their past. Some important aspects of feeling part of the community participant in the community were language skills, knowledge of Swedish culture and access to employment. Through our results, we can draw the conclusions that social and political measures must be taken with regard to the integration process. The first thing you should do is to improve immigrants´ access to psychological treatment, since mental illness has had the biggest impact on their integration. At the same time we concluded that our informants need support from the community, in order to facilitate the conditions that they believe will improve their well-being. Successful integration should be built on the interaction between society and the immigrant, in order to be able to adapt to the society, and this is a fundamental condition for promoting the immigrants´ roles in society.
|
|---|
