| Summary: | Bakgrund: Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse från 1985 är en dystopi där USA har förvandlats till den teokratiska totalitära staten Gilead som utmärker sig genom sin patriarkala struktur där Kvinnan är underordnad Mannen. Denna världssyn lutar sig på makthavarnas tolkning av Bibeln som menar att Kvinnan skapades för att tjäna Mannen och att vara foglig. Genomgående i verket beskrivs även det till synes jämställda samhället innan Gilead som Offred längtar tillbaka till. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur könsmaktsordningen framställs och befästs samt hur könsnormer reproduceras och naturaliseras före och efter Gilead. Teoretisk bakgrund: Uppsatsen grundar sig i strukturalistisk, ideologikritisk och feministisk litteraturteori. Centralt är även Yvonne Hirdman, Simone de Beauvoir och Judith Butlers feministiska forskning, samt Michel Foucaults maktbegrepp. Metod: Metoden för denna uppsats är en kritisk närläsning av verket. Det innebär att en kvalitativ metod som vilar på den hermeneutiska traditionen används. Resultat: Analysen visar att könsmaktsordningen i Gilead framställs och befästs genom olika styrkemedel som exempelvis Bibeln och bio-makt. Protagonisten Offred internaliserar dessa och på så vis börjar se det som makthavarna vill att hon ska se, att det tidigare samhället var otryggt och att hon i Gilead blir omhändertagen. På detta sätt naturaliseras könsmaktsordningen vilket analysen visar har skett redan i samhället innan Gilead. Analysen visar även hur verkets centrala kärleksrelationer är normenliga och att karaktärerna uppvisar traditionella könsnormer. Detta visar att dessa normer därför inte är nya för Gilead utan finns internaliserade och naturaliserade i individerna redan i det till synes jämställda samhället innan Gilead.
|
|---|
