Argumentationens grunder i media : En argumentationsanalys om beviskraft, faktualitet och normativitet

• Main Authors: Andersson, Gabriella, Viker, Frida
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk 2017
• Subjects: Argumentationsanalys; extremism; Learning; Lärande; Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies); Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12173

Bakgrund: Denna studie har, utifrån argumentationsanalys, undersökt sex ledare med temat extremism från tre morgontidningar, utifrån en tidsaktuell kontext. Temat valdes framförallt på grund av att det planerades en nazistisk demonstration utanför Svenska Mässan under bokmässan i Göteborg. Avsikten med valet av tema är för att knyta ämnet till en aktuell samhällsdebatt som tydligt presenterades i tidningarnas ledare, vilket gav både relevans och hållbarhet till det valda temat. Syfte: Syftet med denna studie är att göra en argumentationsanalys på sex ledarsidor från tre morgontidningars hemsidor. Det är ledarnas normativitet och faktualitet tillsammans med argumentationens beviskraft som kommer vara målet för analysen. Det som är intressant är att få fram hur beviskraften kan påverkas av hur normativ respektive faktuell ledaren är, och också hur olika ledares argumentationer kan få olika beviskrafter. Samt se hur många argument som inte bara är faktuella utan också vilar på en vetenskaplig grund. Metod: Argumentanalysen används för att undersöka varje arguments hållbarhet och relevans, samt den slutliga beviskraften för hela ledaren. Analysen kollar på grunden som sätts för ett argument och hur detta påverkar argumentets hållbarhet, samt hur det presenteras i ledaren. Medan relevansen undersöks genom att både kolla på hur argumentet passar ihop med både hela ledarens slutsats och i samband med de andra argumenten i samma ledare. Resultat: Resultatet visar på att de flesta ledarna är normativa. Mellan ledarna återfinns både likheter och skillnader, dessa tar sig i olika former beroende på vilket huvudfokus ledarna har, samt vad för grunder de har till sina argument.