| Summary: | Bakgrund: Den hypotes som detta arbete utgår från är att lärare tenderar att bedöma elever utifrån olika bedömningsaspekter, beroende på vilket program eleverna går på. Detta grundar sig i att tidigare forskning har visat att en marginalisering av elever på yrkesförberedande program är påtaglig utifrån ett undervisningsperspektiv, då dessa elever tenderar att tilldelas mindre kognitivt krävande uppgifter, primärt baserat på lärarnas förutfattade meningar om deras förmågor. Med utgångspunkt i detta angriper detta arbete samma problematik men utifrån ett bedömningsperspektiv, för att undersöka om dessa tendenser även går att spåra inom bedömning.Syfte: Arbetets syfte är att undersöka om det förekommer någon skillnad i hur lärare bedömer delprov C i svenskämnets nationella prov på gymnasiet, beroende på om eleverna läser på ett studieförberedande eller på ett yrkesförberedande program. Syftet är även att undersöka hur bedömningsmatrisens aspekter språkriktighet och förmåga att lösa uppgiften värderas, samt hur denna värdering ställer sig i relation till respektive program vid bedömning. Metod: Den metod som har tillämpats är jämförande räkning, då 20 elevuppsatser (10 från ett studieförberedande program och 10 från ett yrkesförberedande program) först har kontrollrättats och sedan matchats mot ursprungsrättarens antal markerade språkbrister respektive innehållsbrister. Dessa brister har vidare analyserats både statistiskt och utifrån potentiella förklaringsmodeller. Resultat: Resultatet visar att i detta specifika fall går det inte att styrka hypotesen om att det finns en relation mellan programtillhörighet och bedömning av nationella prov, samt att de båda bedömningsaspekterna behandlas relativt likvärdigt.
|
|---|
