Att skämmas över sitt barn : Föräldrars upplevelse av att leva med barn med självskadebeteende

• Main Authors: Almqvist, Lina, Lyckhage, Linda
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå 2017
• Subjects: Child; experience; partents’; qualitative; self-harm; support; Nursing; Omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10733

När ett barn har ett självskadebeteende påverkas föräldrarna, de hamnar i konflikter med varandra, familjedynamiken vänds upp och ned och syskonen hamnar i skymundan. Sjukskö-terskan har därför en viktig roll, att inte bara vårda och se till det sjuka barnet, utan se famil-jen som en helhet. Författarna till examensarbetet har valt att belysa föräldrars upplevelser av att ha barn med självskadebeteende. I Sverige är psykisk ohälsa bland barn och unga ett växande problem. Personer med självska-debeteende upplever oftast även någon form av psykisk ohälsa. Drygt 2,300 kvinnor och 1,300 män i åldern 15-29 år vårdades år 2011 för själskadebeteende men det finns olika typer av vårdformer samt söker inte alla hjälp, därför finns troligtvis ett stort mörkertal. Självskadebeteende och självmordsförsök ses allmänt som en komplikation vid psykisk ohälsa, där den vanligaste ohälsan är depression. Självskadebeteende och självmordsförsök skall dock inte förväxlas som samma fenomen, då självmordsförsök handlar om att avluta sitt liv. Självskadebeteende definieras med att avsiktligt skada sin kropp, utan avsikt till själv-mord. Föräldrar till barn med självskadebeteende kan känna sig misslyckade och maktlösa. De kän-ner även en skuld och skam över barnets beteende. Det är känslomässigt ansträngande för dem att hantera situationen. Det är därför av stor vikt att de får rätt handledning och stöd för att på bästa sätt kunna hjälpa sitt barn. Föräldrarna kunde känna en avsaknad av kunskap och förståelse gällande deras barns självskadebeteende. Sjukvårdpersonalen kan stötta föräldrarna genom att förmedla kunskap och information. De ska även undervisa, motivera, ge rådgivning samt emotionellt och praktiskt stöd till hela familjen. Insatserna bör utföras av sjuksköterskan i ett nära samarbete med andra yrkesgrupper för att få en så bra familjeorienterad vård som möjligt. === Background: Mental illness is a growing problem in society and is increasingly seen in younger people. Deliberate self-harm is seen as a complication of mental illness. Self-harm means that people intentionally injure themselves as a habit and with more or less severe de-gree, but with no intention to take their own life. Aim: The aim of the study is to illustrate parents’ experiences of their child’s deliberate self-harm behavior. Method: A literature-based study based on analysis of ten qualitative articles. Results: The results are presented in three main themes and ten subthemes. The first main theme is "A roller coaster of feelings", with three subthemes "First battle", "Feelings of guilt and shame" and "Anxiety and fear". The second main theme is "Parenthood and family rela-tionship" with four subthemes "Changing positions of power", "Parents in conflict", "Not being enough as a parent" and "A changed relationship". The last main theme is "Parents ex-perience of support" with three subthemes "The insufficient support", "Feeling seen" and "To get support from the surroundings". Conclusion: Health care professionals need to create a good relationship with both parents and patients, which can be done by meeting the parents' feelings and being responsive.