Kvinnor inom polisens ingripandeenhet

Utifrån Durkheims samhällsteori om gruppers värderingar, Foucaults teori om makt och Åses teori om kön har vi inhämtat en grund att utgå från när vi tog oss an vårt uppdrag. Ett uppdrag som vi tilldelats av den aktuella polisstationen och som avgränsat vår studie till poliser som arbetar i yttre tjä...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Frödeberg, Mathilda, Johansson, Elin
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap 2007
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4071
Description
Summary:Utifrån Durkheims samhällsteori om gruppers värderingar, Foucaults teori om makt och Åses teori om kön har vi inhämtat en grund att utgå från när vi tog oss an vårt uppdrag. Ett uppdrag som vi tilldelats av den aktuella polisstationen och som avgränsat vår studie till poliser som arbetar i yttre tjänst, de så kallade ordningspoliserna. Vår uppgift var att genom intervjuer med poliser lyfta fram orsaker till att de kvinnliga ordningspoliserna lämnar ingripandeenheten. Den maktutövande delen som polisyrket innebär blir extra tydlig vid till exempel frihetsberövande av människor. Något som kan medföra att poliserna behöver använda våld, en rättighet som de har men även en skyldighet i vissa fall. I denna typ av arbete kan den enskilde polisens fysiska kapacitet aktualiseras vilket har medfört diskussioner kring huruvida det är ett arbete som är lämpligt för kvinnor. Med vår studie vill vi få fram vad dagens poliser har för värderingar, om det fortfarande förs diskussioner om könens olikheter. Om så är fallet kan de ligga till grund för en förlegad syn som medvetet eller undermedvetet präglar arbetsklimatet på utryckningen? Eller finns det andra orsaker till att kvinnorna lämnar ingripandeenheten i högre grad än männen?