| Summary: | I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande på skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framträder indikerar att skolprestationer i mycket hög utsträckning är relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bättre i skolan än barn till lågutbildade och låginkomsttagare. Detta medför att storstadsområdet uppvisar tydliga spatiala skillnader. Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrån sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar på barns språkliga skillnader utifrån sociala faktorer. Härutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrån Pierre Bourdieus arbete, något som är fundamentalt bl a för förståelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan. I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberäkningar. I modellerna som presenteras utgör medelinkomst, utbildningsnivå och andel immigranter de oberoende variablerna. Skolor med hög andel immigranter uppvisar sämre skolresultat än andra skolor. Denna variabel korrelerar inbördes – starkt – mot övriga oberoende variabler. Som beroende variabler har meritvärde och behörighet till gymnasieskolan använts. Innerstadsnära skolor utgör en homogen grupp med relativt låg spridning av variabelvärden, ett mönster som kontrasterar mot skolorna i perifera stadsdelar. Här är spridningen större och betydande variationer förekommer mellan datamaterialets extremer, skolor med bäst resultat är följaktligen lokaliserade till förortsområden. Dessa skillnader kan säkerställas statistiskt. Dessa samband är inte okända sedan tidigare, men studier visar att skillnaderna ökar, vi kan tala om en social polarisering. Det framkommer att skolprestationerna i Stockholms kommun blir bättre och bättre vilket också gäller riket i stort, samtidigt har andelen elever som är behöriga till nationella programmet minskat under några år (även om andelen var något högre år 2004). Mot denna bakgrund är komparativa analyser av skolorna synnerligen viktiga. Förändringar kan tolkas som en respons på förändrade sociala strukturer, därmed utgör detta ett viktigt forsknings-område för sociologin.
|
|---|
