| Summary: | Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser. Kriminalvårdens elever vill i högre utsträckning bli sedda som individer, framför att bli betraktade som en homogen grupp. Eleverna förhåller sig på olika sätt till maktutövandet genom dels undvikande av kontakt i den maktrelation man upplever som svår och dels genom mediekontakt för att påverka maktrelationens karaktär. Eleverna använder sig av demokratiska forum för att som grupp påverka men upprättar även individuella kontakter med dem som ingår i maktrelationen. Maktrelaterade effekter som uppstår är: ansvarslöshet, handlingsförlamning, avtrubbning, att vara förbannad, irritation, besvikelse, förnedring, kränkning, stress, hat, obehag och hävdelsebehov. Dessa effekter bärs endast i låg utsträckning in i klassrummet, och eleverna anser i huvudsak inte att läraren skall förhålla sig till dessa effekter, då dennes huvudsakliga uppgift är att bedriva kvalitativt god undervisning.
|
|---|
