| Summary: | Uppsatsen handlar om kritiskt tänkande hos revisorer. En revisor ska utföra sina arbetsuppgifter med professionell skepticism och enligt god revisionssed. Syftet med uppsatsen är att studera om detta kritiska tänkande är genomgående i beteendena på revisionsbyråer. Genom en fallstudie har beteenden och handlingar på en revisionsbyrå i Kristianstad studerats. De tre respondenterna som intervjuats är auktoriserade revisorer och intervjuerna utfördes på arbetsplatsen. Teorin om funktionell dumhet, vilken använts som analysverktyg, är ett relativt nytt begrepp som har utvecklats av Alvesson och Spicer (2012). Funktionellt dumt beteende innefattar ett okritiskt samt icke reflekterande tänkande i syfte att underlätta för individers tillvaro. Det finns många fördelar med funktionell dumhet eftersom det får organisationer att fungera smidigt och konfliktfritt men när det brukas i för hög grad finns konsekvenser på lång sikt. Det finns fem typer av funktionell dumhet vilka även är kategorierna som intervjufrågorna utformats från. De fem typerna är: ledarskaps-, struktur-, imitations-, varumärkes- och kulturgenererad dumhet. Vid analys av respondenternas svar framkom att vissa aspekter är mer aktuella än andra inom revisionsfirman. Hänsyn bör dock tas till denna studies omfattning samt att omständigheter är av sådan grad att inga fasta slutsatser kan dras. Det finns innebörder av substans vilka kräver vidare studier i större omfattning för att ge mer reliabilitet och validitet till påståendena. === The essay is about auditors and critical thinking. An auditor should perform his or her duties with professional skepticism and in accordance with good auditing practice. The purpose of the thesis is to study whether this critical thinking is consistent in behavior at the auditing firm. Through the case study, behaviors, and actions at an auditing firm in Kristianstad have been studied. The three respondents interviewed are chartered accountants and the interviews were conducted at their workplace. The theory of functional stupidity, which has been used as an analysis tool, is a relatively new concept that has been developed by Alvesson and Spicer (2012). Functionally stupid behavior includes uncritical and non-reflecting thinking in order to facilitate the existence of the individuals. There are many benefits to functional stupidity because it makes organizations work smoothly and conflict-free, but when used to much, there are long-term consequences. There are five types of functional stupidity which are also the categories from which the interview questions are designed. The five types are: leadership-, structure-, imitation-, brand- and culture-generated stupidity. An analysis of the respondents answers revealed that certain aspects are more relevant than others within the auditing firm. However, the scope of this study should be considered and the circumstance are of such a degree that no firm conclusions can be drawn. There are meanings of substance which require further studies to a greater extent in order give more reliability and validity to the claims.
|
|---|
