Analys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : En studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplankton
Svenska sjöars trofistatus delas upp i fyra olika statusar; oligotrofa, mesotrofa, eutrofa och hypertrofa. Försurning och övergödning är vanligt, till följd av antingen naturliga eller antropogena orsaker. Syftet med studien var att undersöka hur plankton (biodensitet) samvarierar med olika kemiska...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap
2021
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22270 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hkr-22270 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Data analysis Eutrophication Flow Cytometry Limnology Phytoplankton Qualitative analysis Quantitative analysis Water analysis Dataanalys Eutrofiering Flödescytometri Fytoplankton Kvalitativ analys Kvantitativ analys Limnologi Vattenanalyser Ecology Ekologi Earth and Related Environmental Sciences Geovetenskap och miljövetenskap |
spellingShingle |
Data analysis Eutrophication Flow Cytometry Limnology Phytoplankton Qualitative analysis Quantitative analysis Water analysis Dataanalys Eutrofiering Flödescytometri Fytoplankton Kvalitativ analys Kvantitativ analys Limnologi Vattenanalyser Ecology Ekologi Earth and Related Environmental Sciences Geovetenskap och miljövetenskap Johannesson, Marlene Analys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : En studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplankton |
description |
Svenska sjöars trofistatus delas upp i fyra olika statusar; oligotrofa, mesotrofa, eutrofa och hypertrofa. Försurning och övergödning är vanligt, till följd av antingen naturliga eller antropogena orsaker. Syftet med studien var att undersöka hur plankton (biodensitet) samvarierar med olika kemiska och fysikaliska parametrar (pH, konduktivitet, vattenfärg, turbiditet, siktdjup, Tot-N och Tot-P) i 20 skånska sjöar, samt hur biodensiteten skiljer sig mellan trofistatusarna. Syftet var även att bedöma sjöarnas tillstånd utifrån parametrarna, plankton som bioindikator, tidigare miljöövervakningar och bedömningsgrunder. Studienomfattade fältarbete där vatten- och planktonprov samlades in och vattenanalyser av siktdjup, pH och konduktivitet utfördes. På labb analyserades biodensiteten genom flödescytometri, planktonartbestämning genom mikroskopering och analyser av vattenfärg, turbiditet, Tot-N och Tot-P. En databasanvändes för att bedöma sjöarnas trofistatus och som kontroll vid analys av biodensiteten mellan trofistatusarna. Statistiska analyser utfördes för att analysera data. Biodensiteten kan förklaras till 71,1% av både vattenfärg och Tot-P. Multikollinearitet kan ha bidragit till ett felaktigt icke-signifikant samband mellan biodensitet och parametrarna turbiditet och Tot-N. Biodensiteten skiljde sig inte signifikant åt mellan trofistatusarna, vilket kan bero på provstorleken. De tidigare bedömningsgrunder och de nya av vattendirektivet skiljde sig åt för några parametrar. En uppmaning är att studera skånska sjöar med vattendirektivets bedömningsgrunder för att bibehålla en god miljöövervakning och uppnå miljömålen, och att lägga till konduktivitet samt återinföra turbiditet och vattenfärg i bedömningsgrunderna. === Swedish lakes’ trophy status is divided into oligotrophic, mesotrophic, eutrophic, and hypertrophic. Acidification and eutrophication are common, due to either natural or anthropogenic causes. The purpose of the study was to investigate how plankton (biodensity) covaries with chemical and physical parameters (pH, conductivity, watercolor, turbidity, visibility depth, Tot-N and Tot-P) in 20 lakes in Skåne, and how the biodensity differs between trophy levels. The purpose was also to assess the lake conditions based on the previously mentioned parameters, previous environmental monitoring, and assessment criteria. The study included fieldwork where water samples were collected, and water analyzes of visibility depth, pH and conductivity were performed. In the lab, plankton was analyzed by flow cytometry and microscopy,and watercolor, turbidity, Tot-N and Tot-P by water analyses. A database was used to assess the lakes’ trophy status and as a control when analyzing the biodensity between the trophy statuses. Statistical analyzes were performed to analyze data. 71,1% of the biodensity’s variation was explained by watercolor and Tot-P. Multicollinearity may have contributed to an incorrectly insignificant correlation between biodensity, turbidity and Tot-N. The biodensity did not differ between the trophy statuses, which mightdepend on the sample size. The previous assessment criteria and the new ones of the Water Framework Directive (WFD) differed for some parameters. A recommendation is to study lakes in Skåne with the WFD’s assessment criteria to maintain a good environmental monitoring and to achieve the environmental goals, and to add conductivity and reintroduce turbidity and watercolor into the assessment criteria. |
author |
Johannesson, Marlene |
author_facet |
Johannesson, Marlene |
author_sort |
Johannesson, Marlene |
title |
Analys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : En studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplankton |
title_short |
Analys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : En studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplankton |
title_full |
Analys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : En studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplankton |
title_fullStr |
Analys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : En studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplankton |
title_full_unstemmed |
Analys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : En studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplankton |
title_sort |
analys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : en studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplankton |
publisher |
Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap |
publishDate |
2021 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22270 |
work_keys_str_mv |
AT johannessonmarlene analysavetturvalskanskasjoarslimnologiskatillstandenstudieomkemiskaochfysikaliskaparametrarssamvariationmedvaxtplankton AT johannessonmarlene analysisofthelimnologicalconditioninaselectionoflakesinskaneastudybasedonchemicalandphysicalparametersandtheircovariationwithphytoplankton |
_version_ |
1719459533509623808 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hkr-222702021-08-11T05:23:58ZAnalys av ett urval skånska sjöars limnologiska tillstånd : En studie om kemiska och fysikaliska parametrars samvariation med växtplanktonsweAnalysis of the limnological condition in a selection of lakes in Skåne : A study based on chemical and physical parameters and their covariation with phytoplanktonJohannesson, MarleneHögskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap2021Data analysisEutrophicationFlow CytometryLimnologyPhytoplanktonQualitative analysisQuantitative analysisWater analysisDataanalysEutrofieringFlödescytometriFytoplanktonKvalitativ analysKvantitativ analysLimnologiVattenanalyserEcologyEkologiEarth and Related Environmental SciencesGeovetenskap och miljövetenskapSvenska sjöars trofistatus delas upp i fyra olika statusar; oligotrofa, mesotrofa, eutrofa och hypertrofa. Försurning och övergödning är vanligt, till följd av antingen naturliga eller antropogena orsaker. Syftet med studien var att undersöka hur plankton (biodensitet) samvarierar med olika kemiska och fysikaliska parametrar (pH, konduktivitet, vattenfärg, turbiditet, siktdjup, Tot-N och Tot-P) i 20 skånska sjöar, samt hur biodensiteten skiljer sig mellan trofistatusarna. Syftet var även att bedöma sjöarnas tillstånd utifrån parametrarna, plankton som bioindikator, tidigare miljöövervakningar och bedömningsgrunder. Studienomfattade fältarbete där vatten- och planktonprov samlades in och vattenanalyser av siktdjup, pH och konduktivitet utfördes. På labb analyserades biodensiteten genom flödescytometri, planktonartbestämning genom mikroskopering och analyser av vattenfärg, turbiditet, Tot-N och Tot-P. En databasanvändes för att bedöma sjöarnas trofistatus och som kontroll vid analys av biodensiteten mellan trofistatusarna. Statistiska analyser utfördes för att analysera data. Biodensiteten kan förklaras till 71,1% av både vattenfärg och Tot-P. Multikollinearitet kan ha bidragit till ett felaktigt icke-signifikant samband mellan biodensitet och parametrarna turbiditet och Tot-N. Biodensiteten skiljde sig inte signifikant åt mellan trofistatusarna, vilket kan bero på provstorleken. De tidigare bedömningsgrunder och de nya av vattendirektivet skiljde sig åt för några parametrar. En uppmaning är att studera skånska sjöar med vattendirektivets bedömningsgrunder för att bibehålla en god miljöövervakning och uppnå miljömålen, och att lägga till konduktivitet samt återinföra turbiditet och vattenfärg i bedömningsgrunderna. Swedish lakes’ trophy status is divided into oligotrophic, mesotrophic, eutrophic, and hypertrophic. Acidification and eutrophication are common, due to either natural or anthropogenic causes. The purpose of the study was to investigate how plankton (biodensity) covaries with chemical and physical parameters (pH, conductivity, watercolor, turbidity, visibility depth, Tot-N and Tot-P) in 20 lakes in Skåne, and how the biodensity differs between trophy levels. The purpose was also to assess the lake conditions based on the previously mentioned parameters, previous environmental monitoring, and assessment criteria. The study included fieldwork where water samples were collected, and water analyzes of visibility depth, pH and conductivity were performed. In the lab, plankton was analyzed by flow cytometry and microscopy,and watercolor, turbidity, Tot-N and Tot-P by water analyses. A database was used to assess the lakes’ trophy status and as a control when analyzing the biodensity between the trophy statuses. Statistical analyzes were performed to analyze data. 71,1% of the biodensity’s variation was explained by watercolor and Tot-P. Multicollinearity may have contributed to an incorrectly insignificant correlation between biodensity, turbidity and Tot-N. The biodensity did not differ between the trophy statuses, which mightdepend on the sample size. The previous assessment criteria and the new ones of the Water Framework Directive (WFD) differed for some parameters. A recommendation is to study lakes in Skåne with the WFD’s assessment criteria to maintain a good environmental monitoring and to achieve the environmental goals, and to add conductivity and reintroduce turbidity and watercolor into the assessment criteria. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22270application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |