Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenheter

Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 90.000-100.000 personer. Trettiofem till fyrtio procent av svårt sjuka avlider inne på sjukhus och 40–50% på någon form av hospice. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk medför många emotionella svårigheter såsom oro, stress och ovisshet. Sjukskö...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Arfvidsson Isaksson, Josefin, Stiberg, Zara
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18014
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hkr-18014
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hkr-180142018-05-10T05:13:10ZEmotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenhetersweArfvidsson Isaksson, JosefinStiberg, ZaraHögskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskapHögskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap2018Emotional supportEnd of life careExperienceFamilyHospitalPalliative institutional careRelativesSpecialized palliative careNursingOmvårdnadBakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 90.000-100.000 personer. Trettiofem till fyrtio procent av svårt sjuka avlider inne på sjukhus och 40–50% på någon form av hospice. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk medför många emotionella svårigheter såsom oro, stress och ovisshet. Sjuksköterskan har en viktig roll då hen genom emotionellt stöd kan lindra onödigt lidande hos närstående.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av emotionellt stöd från sjuksköterskan vid den sena palliativa fasen inom slutenvård samt beskriva skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Metod: Designen var en allmän litteraturstudie med systematisk sökning efter empiriska vetenskapliga artiklar.Resultat: Närståendes erfarenheter delades upp i sex olika kategorier: tydlig och ärlig information gav känsla av lättnad och trygghet, tillgängligheten till sjuksköterska gav känsla av närhet och minskad ensamhet, samtalet gav känsla av att vara sedd och betydelsefull, praktiskt stöd gav känsla av tacksamhet och att bli omhändertagen, egentid och tillgång till privat utrymme gav känsla av ro och bevarad integritet, skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Slutsats: Närståendes erfarenheter visade att sjuksköterskan gav emotionellt stöd då hen gav tydlig och ärlig information, fanns tillgänglig, samtalade med närstående, gav praktiskt stöd samt möjliggjorde egentid och privat utrymme för närstående. Det visade sig att på hospice och liknande palliativa vårdenheter var erfarenheterna övervägande positiva medan erfarenheterna från sjukhus var både positiva och negativa. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18014application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Emotional support
End of life care
Experience
Family
Hospital
Palliative institutional care
Relatives
Specialized palliative care
Nursing
Omvårdnad
spellingShingle Emotional support
End of life care
Experience
Family
Hospital
Palliative institutional care
Relatives
Specialized palliative care
Nursing
Omvårdnad
Arfvidsson Isaksson, Josefin
Stiberg, Zara
Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenheter
description Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 90.000-100.000 personer. Trettiofem till fyrtio procent av svårt sjuka avlider inne på sjukhus och 40–50% på någon form av hospice. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk medför många emotionella svårigheter såsom oro, stress och ovisshet. Sjuksköterskan har en viktig roll då hen genom emotionellt stöd kan lindra onödigt lidande hos närstående.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av emotionellt stöd från sjuksköterskan vid den sena palliativa fasen inom slutenvård samt beskriva skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Metod: Designen var en allmän litteraturstudie med systematisk sökning efter empiriska vetenskapliga artiklar.Resultat: Närståendes erfarenheter delades upp i sex olika kategorier: tydlig och ärlig information gav känsla av lättnad och trygghet, tillgängligheten till sjuksköterska gav känsla av närhet och minskad ensamhet, samtalet gav känsla av att vara sedd och betydelsefull, praktiskt stöd gav känsla av tacksamhet och att bli omhändertagen, egentid och tillgång till privat utrymme gav känsla av ro och bevarad integritet, skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Slutsats: Närståendes erfarenheter visade att sjuksköterskan gav emotionellt stöd då hen gav tydlig och ärlig information, fanns tillgänglig, samtalade med närstående, gav praktiskt stöd samt möjliggjorde egentid och privat utrymme för närstående. Det visade sig att på hospice och liknande palliativa vårdenheter var erfarenheterna övervägande positiva medan erfarenheterna från sjukhus var både positiva och negativa.
author Arfvidsson Isaksson, Josefin
Stiberg, Zara
author_facet Arfvidsson Isaksson, Josefin
Stiberg, Zara
author_sort Arfvidsson Isaksson, Josefin
title Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenheter
title_short Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenheter
title_full Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenheter
title_fullStr Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenheter
title_full_unstemmed Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenheter
title_sort emotionellt stöd inom palliativ slutenvård : närståendes erfarenheter
publisher Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap
publishDate 2018
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18014
work_keys_str_mv AT arfvidssonisakssonjosefin emotionelltstodinompalliativslutenvardnarstaendeserfarenheter
AT stibergzara emotionelltstodinompalliativslutenvardnarstaendeserfarenheter
_version_ 1718635957680340992