Maten är att leva : en litteraturstudie
Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom....
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17876 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hkr-17876 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hkr-178762018-02-13T05:09:54ZMaten är att leva : en litteraturstudiesweFood is to liveAskari Saif, MehrnooshPeters, SandraHögskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälleHögskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle2017Palliativ vårdaptitaptitförlustpatientätbeteendeterminal vårdvård i livets slutupplevelserNursingOmvårdnadBakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17876application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Palliativ vård aptit aptitförlust patient ätbeteende terminal vård vård i livets slut upplevelser Nursing Omvårdnad |
spellingShingle |
Palliativ vård aptit aptitförlust patient ätbeteende terminal vård vård i livets slut upplevelser Nursing Omvårdnad Askari Saif, Mehrnoosh Peters, Sandra Maten är att leva : en litteraturstudie |
description |
Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade. |
author |
Askari Saif, Mehrnoosh Peters, Sandra |
author_facet |
Askari Saif, Mehrnoosh Peters, Sandra |
author_sort |
Askari Saif, Mehrnoosh |
title |
Maten är att leva : en litteraturstudie |
title_short |
Maten är att leva : en litteraturstudie |
title_full |
Maten är att leva : en litteraturstudie |
title_fullStr |
Maten är att leva : en litteraturstudie |
title_full_unstemmed |
Maten är att leva : en litteraturstudie |
title_sort |
maten är att leva : en litteraturstudie |
publisher |
Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle |
publishDate |
2017 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17876 |
work_keys_str_mv |
AT askarisaifmehrnoosh matenarattlevaenlitteraturstudie AT peterssandra matenarattlevaenlitteraturstudie AT askarisaifmehrnoosh foodistolive AT peterssandra foodistolive |
_version_ |
1718614274880831488 |